Det är antagligen flera faktorer som bestämmer hur mycket insekter som finns tillgängliga för fladdermöss och fåglar vid vindkraftverk. I detta projekt testade vi om anlockningen av insekter påverkas av blinkfrekvensen eller färgsammansättningen hos vindkraftverkens hinderbelysningsljus eller av kraftverkens färg. Vi genomförde fyra försöksserier av insekters anlockning till nuvarande och alternativa blinkregimer och färger i en dubbelsidig försöksanordning på marknivå. Principen för försöksanordningen är att insekterna flyger mot den belysta eller färgade ytan om de upplever ytan som attraktiv. Insekter som kommer nära den belysta/färgade ytan samlas upp med en sugfälla. Den dubbelsidiga designen gör att vi provtar samma lokala insektsfauna och kontrollerar för väderförhållanden och andra miljöfaktorer.

Resultaten från blinkförsöken visade att anlockningen av Diptera (tvåvingar, främst myggor) minskade om lampan var tänd kortare tid per minut än den nuvarande blinkregim som används vid hinderbelysning (40 blinkningar per minut med en duty cycle på 0.5). Vid 10 blinkningar per minut och en duty cycle på 0.03, vilket var den lägsta vi testade, så minskade anlockningen av insekter med 30 %. Resultatet varierade mellan olika insektsfamiljer och för Chironomidae (fjädermyggor) minskade anlockningen med hela 56 %. Blinkningens längd i den behandlingen är dock endast 0.2 s vilket knappast är förenligt med god flygsäkerhet. Detta resultat visar dock tydligt att det går att minska insektsanlockningen genom att ändra blinkregimen.

Vi fann även att mindre förändringar av blinkregimen som bör kunna accepteras som tillräckligt säkra för luftfarten gav lägre anlockning av insekter. När vi minskade lampans duty cycle från 0.5 till 0.3 eller 0.1 men behöll 40 blinkningar per minut minskade antalet myggor som lockas till belysningen med mellan 6 % och 18 %. Att sänka antalet blinkningar till 20 per minut men behålla en duty cycle på 0.5 sänkte också anlockningen av myggor men endast med 6 %. Anlockningen av nattflygande fjärilar sänktes endast i två av våra tio testade blinkregimer. Antalet infångade fjärilar var dock få jämfört med antalet myggor (91 % av insekterna var myggor och endast 7 % var fjärilar). Om det är värt att förändra nuvarande blinkregim för att uppnå minskningar i anlockningen av insekter i storleksordningen 6 % till 18 % beror bland annat på om den minskningen kommer att leda till lägre fladdermusdödlighet. Att ta reda på detta kräver ytterligare studier.

I ett ytterligare försök nattetid så testade vi anlockningen till LEDlampor som var framtagna för att så nära som möjligt motsvara en vit färg för människor medan de skulle vara så ”osynlig” som möjligt för insekterna. Med ”osynlig” menas att topparna i lampans färgspektrum, skulle så nära som möjligt, ligga i de ”dalar” som insekter har i sitt färgseende. Denna belysning skulle då kunna ersätta dagens hinderbelysning. Den ena färgen, gulblå, bestod av en blandning av gula och blå LED-lampor. Den andra färgen, blågrön bestod av en blandning av blå och gröna LED-lampor.

Våra två testade LED-lampor fungerade inte alls som planerat. Tvärtom lockade båda lamporna till sig flera djur än kontrollen när vi analyserade hela insektsmaterialet tillsammans. Stövsländorna var den enda grupp som reagerade som förväntat och hos den ordningen så lockade den blågröna, lampan till sig 42 % färre djur än kontrollen. I analysen av de enskilda insektsfamiljerna så var det ingen skillnad på blågrön och kontrollen för nio av de tretton testade familjerna vilket i sig är intressant eftersom insekterna i dessa familjer då inte ser någon skillnad på vanligt vitt ljus och det vita ljus vi skapat med blåa och gröna LED-lampor. Vi avser att gå vidare i vår analys genom att beräkna det antal fotoner som respektive insektsgrupp uppfattade utifrån deras spektrala känsligheter, i de fall där dessa är kända. Vi hoppas med detta bättre förstå vilka ljusparametrar som avgör attraktionskraften för insekterna, men ur ett praktiskt perspektiv kan vi dra slutsatsen att den nuvarande ljussammansättningen är bra, och inte på ett enkelt sätt kan ändras för att radikalt minska antalet insekter.

Vi genomförde också ett försök med anlockning till färger dagtid. Här testade vi dels färger som används idag och dels färger som skulle kunna ersätta dagens färger. Vi fann att den gula färg som används på vindkraftverk till havs lockar till sig flera insekter än den vita färg som är vanligast på vindkraftverk på land. Vi testade en orange färg som skulle kunna vara ett alternativ till den gula färgen men fann att den var lika dålig som den gula. Vi testade en grå färg som är tillåten idag och fann att den var något sämre än den vita färgen, den ökade anlockningen av myggor och flugor med 4 %. En ljust grön färg lockade till sig färre insekter än den vita färg som används idag men minskningen var liten (4 %). Lila har i en tidigare studie förts fram som ett alternativ som lockar till sig få insekter. Våra resultat motsäger detta och den lila färg vi testade ökade istället anlockningen av steklar. Den färg som minskade insektsanlockningen mest var rosa (12 % färre myggor och flugor). Detta resultat visar att det går att minska anlockningen genom att välja en lämplig färg. Att måla nederdelen av vindkraftverk rosa eller ljusgrönt skulle dock påverka synligheten för människor och är inte en lämplig åtgärd i alla miljöer. I miljöer där man har skog nära inpå kraftverken så skulle dock synligheten öka bara marginellt om man målar kraftverken upp till trädtoppshöjd.