I dag utgör fossilbaserad plast majoriteten av energisektorns fossila koldioxidutsläpp genom energiåtervinning av avfall. För att minska utsläppen och för att nå klimatmålet om netto-noll-utsläpp av växthusgaser enligt Sveriges klimatpolitiska ramverk krävs att åtgärder införs.  

Det finns olika möjligheter att minska utsläpp av växthusgaser från plast som energiåtervinns i el- och fjärrvärmesektorn men de flesta åtgärder ger ändå utsläpp av växthusgaser eller annan miljöpåverkan, och det är därför viktigt att veta hur effektiva de olika åtgärderna är för att bidra till minskade utsläpp både för de territoriella utsläppen (som sker inom Sveriges gränser och som klimatmålen bedöms mot) och annan miljöpåverkan, sett ur ett livscykelperspektiv. 

Projektet syftar till att undersöka förändringen i de territoriella utsläppen av växthusgaser från förbränning av plast i el- och fjärrvärmesektorn för olika åtgärdsstrategier utifrån ett LCA-perspektiv. De åtgärder som är inkluderade i studien är minskad användning av fossilbaserad plast samt ökad användning av återvunnen och biobaserad plast. 

Den nulägesanalys som genomfördes visar att det finns ett kunskapsglapp vad gäller sammansättning av plastsorter i det brännbara avfallet samt vilka plastflöden som går till energiåtervinning. Plast i avfall är ett komplext problem och bör hanteras som ett sådant. Mer kunskap krävs inom bland annat materialåtervinning, både mekanisk och kemisk. Detaljerad och tillförlitlig statistik är viktig för att kunna göra uppföljning och för att kunna bedöma effekter av åtgärder, styrmedel eller strategier. 

I nulägesanalysen gjordes beräkningar och uppskattningar för andelen av de fossila, territoriella klimatutsläppen från förbränning/energiåtervinning av avfall som kan härledas till fossil plast. Analysen visar fossil plast står för omkring 92-97 % av de fossila utsläppen från energiåtervinning av avfall i el och fjärrvärmesektorn. Här är det viktigt att beakta alla antaganden som gjorts och förstå komplexiteten och osäkerheterna förknippade med denna uppskattning.

En LCA-modell har tagits fram i projektet för att uppskatta olika åtgärders potential att minska klimatpåverkan från förbränning av plast i avfall. Det är också viktigt att beakta de hinder som finns för respektive åtgärd eftersom det också påverkar möjligheten att minska den fossilbaserade plasten i avfallet. 

Resultatet från LCA-bedömningen i studien som baseras på att respektive åtgärd införs med 30 % visar att klimatbesparingen är 30 % för minskad plastanvändning, ca 20 % för ökad mängd biobaserad plast samt ca 13–23 % för återvinning av plast beroende på andelen spill i processen.

Fossil-based plastics make up most of the fossil carbon dioxide emissions from the energy recovery from waste. In order to reduce emissions and to reach the climate goal of net-zero-emissions of greenhouse gas (GHG) according to Sweden's climate policy framework, it is necessary to take actions.  

There are different possible actions to reduce the GHG emissions from the energy recovery of plastics in the electricity and district heating sectors. However, most of the actions leads to some GHG-emissions and it is therefore important to investigate how effective the actions are from a life cycle perspective.      

This project aims to investigate the change in territorial GHG emissions from the incineration of plastics in the electricity and district heating sectors for different strategies in from a life cycle perspective. Strategies included in the study are reducing the use of plastics and increasing the use of recycled or biobased plastics.   

The study regarding the current status shows that there is a lack of knowledge regarding the composition of plastics in the waste as well as which plastic waste streams that goes go into energy recovery. Plastics in waste is a complex problem and needs to be handled as such. More knowledge is needed both regarding mechanical and chemical recycling. Obtaining reliable statistics is also important in order to evaluate the result of different strategies. 

Calculations and estimates for the share of fossil territorial GHG emissions from fossil-based plastics in the energy recovery from waste were performed. The study shows a range between 92-97 %. For this result it is important to consider its potential uncertainty due to the assumptions made.     

The LCA model developed in this project give an indication of the potential for different strategies to reduce the climate impact of the energy recovery of plastics in waste. It is also important to consider the hindrances of each action, since this also affects the possible reduction of fossil-based plastics in the waste. The result from the life cycle assessment based on implementation with 30 % for each strategy shows that the GHG emissions are reduced with 30 % for reduced use of plastics, 20 % for increased use of biobased plastics and 13-23 % for increased use of recycled plastics depending on the yield in the process.