Sveriges miljömål är centrala för att visa vägen mot en hållbar utveckling och Agenda 2030. De definierar vilken miljö den svenska politiken ska styra mot för att nå ett ekologiskt hållbart samhälle. Under de närmaste åren behöver hela samhället öka takten i miljöarbetet om vi ska nå uppsatta mål.

Rapporten innehåller bedömningar av utvecklingsriktningen för miljötillståndet men däremot inte några bedömningar av måluppfyllelse för miljökvalitetsmålen. Vi lämnade en fördjupad utvärdering av miljömålen till regeringen 2019 (NV rapport 6865). I den utvärderingen gjordes de senaste målbedömningarna.

Regeringen och myndigheterna har under 2019 gjort många insatser för att förbättra miljön i riktning mot miljömålen. Satsningar på områden såsom Klimatklivet, Industriklivet, Klimatanpassning, Smarta- och hållbara städer, Innovationer, Hållbar konsumtion, Matsvinn, Ängs- och betesmarker, Våtmarker, Rent hav, LEVA (Lokalt engagemang för vatten), Mikroplaster, Vattenförsörjning, Grundvatten, Kulturmiljö och Klimatbiståndet har alla lyfts fram i myndigheternas rapporteringar.

De insatser som har gjorts under året är viktiga steg i arbetet för att nå miljömålen. Trots detta visar den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålen från 2019 att vi har långt kvar till att nå de flesta av miljömålen.

Nedan följer ett urval av alla de åtgärder som myndigheter har genomfört under det senaste året.

Internationellt

En ny EU-kommission tillträdde i december 2019 och presenterade inriktningen på kommissionens arbete i den så kallade gröna given (European Green Deal), som är en färdplan med åtgärder som ska främja effektivt resursutnyttjande genom att ställa om till en ren, cirkulär ekonomi, hejda klimatförändringarna, bevara och restaurera ekosystem och biologisk mångfald och minska föroreningarna.

Under året har Sverige genom berörda myndigheter haft bilaterala miljöoch klimatsamarbeten med till exempel Kina, Indien, USA, Brasilien, Sydafrika, Ryssland och Indonesien avseende klimat, avfallsfrågor, miljöinformation, havsförvaltning m.m.

Sverige stödjer det multilaterala samarbetet inom klimatområdet genom ett aktivt arbete och bidrag till en rad internationella klimatfonder, såsom Gröna klimatfonden (GCF), Världsbankens klimat-investeringsfonder (CIF), Globala miljö-faciliteten (GEF), De minst utvecklade ländernas fond (LDCF) och Anpassningsfonden (AF).

Under 2019 ökades klimatbiståndet genom att medel tillfördes SIDA i syfte att stärka insatser inom miljö- och klimatområdet i Afrika, Asien, Latinamerika, Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. Satsningen väntas stärka ländernas kapacitet och förmåga att genomföra nationella åtaganden under Parisavtalet.

Sverige deltar i ett antal initiativ kopplade till UNFCCC-förhandlingarna i syfte att underlätta klimatförhandlingarna och nå Parisavtalets mål. Ett nytt initiativ som under 2019 sjösattes av Sverige tillsammans med Indien var en global ledarskapsgrupp för klimatomställning inom tung industri. Sverige har under 2019 tagit initiativ till och lett arbetet med att utforma ett förslag till EU-strategi för PFAS. Arbetet har utförts tillsammans med en grupp av andra medlemsländer.

Arbete pågår även inom de regionala havsmiljökonventionerna Helcom och Ospar. Sverige har varit aktivt i Helcoms arbete med att ta fram ett förslag till ramverk för hantering av internbelastning av fosfor. Förslaget förväntas levereras under 2020, och ska vägleda länderna runt Östersjön när de utvärderar förslag till åtgärder mot internbelastning.

Naturvårdsverket har samordnat och Sverige har medverkat i det påbörjade arbetet som ska leda fram till ett nytt ramverk Post-2020 Global Biodiversity Framework för det globala arbetet för biologisk mångfald. Sverige har aktivt bidragit med att bibehålla en fortsatt hög ambitionsnivå, att hålla sektorsintegrering kvar på agendan samt att stärka kopplingar mellan processerna kring klimat och biologisk mångfald.

Nationellt

Regeringen har under året överlämnat Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan till riksdagen. Den lyfter fram att klimatpolitiken ska integreras i alla relevanta politikområden och regeringen har tillsatt en utredning som ska se över all relevant lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag. Handlingsplanen innehåller en rad ytterligare förslag, bland annat initiativ som avser att gynna klimatsmarta konsumtionsval, offentlig upphandlings bidrag till uppfyllnad av klimatmålen samt att Miljömålsberedningen ges i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp.

Havs- och vattenmyndigheten har under 2019 tagit fram förslag till Sveriges första statliga havsplaner. Havsplanerna ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling genom att förena näringspolitiska mål, sociala mål och miljömål.

Den nya förordningen om lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) från 2018 innebar en förstärkning av övergödningsarbetet och 2019 har satsningar gjorts kopplat till biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Samhällets ekonomiska stöd, bland annat inom landsbygdsprogrammet, fortsätter att bidra till att ängs- och betesmarker hävdas, våtmarker anläggs och att rådgivnings- och kompetensutvecklingsinsatser genomförs.

2019 tillkom 181 nya naturreservat (varav 166 statliga), och den totala ytan naturreservat ökade med cirka 45 000 hektar.

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statistiska centralbyrån (SCB) har utarbetat en sammanhållen statistik om skydd av skogsmark.

Sverige fick 2019 två nya biosfärområden och Naturvårdsverket har under 2019 fortsatt att arbeta mot målen i Nationalparksplan för Sverige – Genomförandeplanen för 2015–2020.

Regeringen har under 2019 gett Nationella innovationsrådet en nystart och fyra offensiva samverkansprogram har lanserats utifrån att den gröna omställningen och digitaliseringen kommer skapa nya sätt att bland annat göra affärer, producera, resa, bo och kommunicera.

Under 2019 har fem strategiska innovationsprogram finansierade av Energimyndigheten och Formas utvärderats, bland annat InfraSweden2030 och Smart Built Environment som är en del av satsningen Smarta och hållbara städer samt programmet RE:Source. Många innovationsåtgärder har under året genomförts inom området plast och cirkulär ekonomi.

Konsumentens rätt att få information om innehåll i en vara behöver stärkas, genom att informationen görs tillgänglig vid inköpstillfället. Det pågående arbetet med att utveckla en mobilapplikation kan bidra till ökad spridningen av information till konsumenter i hela EU, och ett delsteg i projektet var lanseringen av Kemikalieappen i Sverige i november 2019.

Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har tillsammans med berörda aktörer börjat implementera åtgärderna i den handlingsplan för minskat matsvinn som lämnades till regeringen 2018. Bland annat driver de tre myndigheterna Samverkansgruppen för Minskat Matavfall (SaMMa) som omfattar drygt 200 aktörer. Livsmedelsverket har under hösten 2019 genomfört den första nationella kartläggningen av matsvinnet i kommunala måltidsverksamheter samt tagit fram en nationell handbok som verktyg för hur detta matsvinn kan minska.

Arbetet med att genomföra åtgärdsprogrammet för havsmiljön pågår. Åtgärderna mot övergödning är främst av utredande karaktär och syftar till att öka havets förmåga till återhämtning, minska övergödningseffekter och hantera internbelastningen:

SGU har under sommaren 2019 undersökt havet runt Gotland för att se i vilken grad internbelastning av fosfor från bottensedimenten bidrar till Östersjöns övergödning.

Miljömålsberedningen har fått i uppdrag att ta fram en strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. Beredningen ska lämna förslag till ytterligare styrmedel och åtgärder för att Sverige ska nå de nationella miljömålen för havet, däribland Ingen övergödning. I uppdraget ingår också att utreda behovet av havsanknutna etappmål inom miljömålssystemet.

Under 2019 har såväl regeringen som myndigheter vidtagit flera åtgärder för att underlätta vattenförsörjningen bland annat genom att öka takten med att inrätta och se över vattenskyddsområden samt ta fram en vägledning för regional vattenförsörjningsplanering, främst som stöd för länsstyrelserna vid framtagande och uppdatering av planerna.

Förutsättningarna för att värna grundvattnet blir successivt bättre med de olika statliga satsningar och andra insatser som pågår. Exempel är förstärkt skydd av grundvatten, utökad miljöövervakning och bättre tillgång på grundvatteninformation i databaser.

Ett oberoende nationellt expertråd för klimatanpassning har tillsatts för att följa och utvärdera det nationella klimatanpassningsarbetet samt ta fram underlag för revidering av den nationella strategin enligt en femårig policycykel.

Boverket slutredovisade sitt uppdrag om att ta fram en utvecklad metod för att tillvarata och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer.

Produktionen av Nationella Marktäckedata (NMD) slutfördes under 2019 och nu finns rikstäckande produkter tillgängliga som öppen data. Det är en satellitbaserad vegetations- och marktäckekartering av Sverige som har stor betydelse bl.a. för kartering av ekosystemtjänster och det fortsatta arbetet med grön infrastruktur.

Miljömålsrådet har under det senaste året avslutat 26 samverkansåtgärder. I december 2019 beslöt rådet att framöver fokusera sitt arbete i sju programområden, för att ytterligare samla kraften i gemensamt prioriterade och angelägna områden. Arbetssättet väntas generera fler förslag till regeringen, till exempel förslag på nya etappmål i miljömålssystemet.

Naturvårdsverket och Boverket har, inom ramen för Miljömålsrådets arbete, gemensamt tagit fram en modell och ett referensscenario som visar utsläpp av växthusgaser från den svenska bygg- och fastighetssektorn fram till 2050.

Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket har tagit fram en gemensam vägledning för hantering av gödsel inom vattenskyddsområde för grundvattentäkt.

Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska kraftnät lämnade under hösten 2019 ett gemensamt förslag till nationell plan för omprövning av vattenkraften till regeringen. Planen ska förse vattenkraften med moderna miljövillkor.

Tio myndigheter har under året haft i uppdrag att utarbeta vägledande strategi för sitt kulturmiljöarbete inom respektive myndighet. Arbetet har samordnats av Riksantikvarieämbetet. Strategierna tydliggör allt det kulturmiljöarbete som görs och hur man bör arbeta med kulturmiljöfrågorna framöver. På så vis kan ett mer fokuserat kulturmiljöarbete bedrivas vilket bör förbättra möjligheterna att nå preciseringar om kulturmiljö inom flera miljökvalitetsmål.

Våtmarkssatsningen 2018 och 2019 års förstärkning för våtmarker inom den lokala naturvårdssatsningen (LONA) samt skötselmedel för skyddade områden har varit viktiga förutsättningar för åtgärder kopplat till miljömålet Myllrande våtmarker.

Regionalt och lokalt

Länsstyrelserna har samarbetat med kommunerna i arbetet med biologisk mångfald samt arbetet med natur- och kulturmiljövärden. Åtgärdsarbete pågår för att stärka grön infrastruktur samt för att stärka miljö- och hållbarhetsaspekter inom det regionala tillväxtarbetet, liksom andra områden utanför miljöpolitiken. Insatser för hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi sker mer och mer i länen. Flera länsstyrelser har genomfört betydande åtgärder för att minska matsvinn under 2019 och flera länsstyrelser arbetar fortsatt aktivt med att kartlägga och minska spridningen av PFAS.

Länsstyrelserna har under 2019 beslutat om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. De regionala handlingsplanerna är både underlag för planering av konkreta naturvårdsåtgärder och för anpassning av brukande och hänsyn och bidrar till ökad implementering av åtgärder ur ett landskapsperspektiv.

Flera länsstyrelser har arbetat med vattenförsörjningsplaner och förebyggande åtgärder bland annat i samverkan med Livsmedelsverket. Regionala vattenförsörjningsplaner tas fram för att säkerställa tillgången till vattenresurser för vattenförsörjningen, i ett område på lång sikt. De ska användas i kommunernas planering så att viktiga vattenresurser bevaras och skyddas för framtiden.

Flera länsstyrelser noterar liksom tidigare år att det i många fall är brist på betesdjur, vilket skapar problem för hävden av gräsmarker genom att det blir allt svårare att förse naturbetesmarker med nödvändigt antal betesdjur. För att möta problemet arbetar länsstyrelserna på olika sätt. Betesförmedlingar har startat i de flesta län.

Sveriges miljömål är ledstjärnan i svenskt miljöarbete

Sedan de beslutades av riksdagen 1999 har våra nationella miljömål definierat vilken miljö den svenska politiken ska styra mot. Miljömålen med sina preciseringar beskriver vad som är en god miljö i Sverige. Sveriges miljömål är utgångspunkten för olika styrmedel och för hela samhällets arbete med miljöfrågor och de är aktuella både i dag och i framtiden.

Under de närmaste åren behöver alla öka takten i arbetet för att nå miljömålen och genomföra den omvälvande och brådskande samhällsomställning som behövs för att människans villkor inte ska försämras. Hela samhället behöver bidra – företag, kommuner, myndigheter och organisationer. Sveriges miljömål och de globala hållbarhetsmålen styr i samma riktning. Att uppnå miljömålen innebär därmed att vi skapar goda förutsättningar i Sverige för att uppnå ekologiskt hållbar utveckling i linje med Agenda 2030.