Syftet med denna rapport är att redovisa en analys av trender för historiska och framtida utsläpp av olika luftföroreningar baserat på den officiella svenska statistiken. I denna rapport har vi valt att fokusera på utsläpp av de luftföroreningar där Sverige har åtaganden om utsläppsminskningar enligt EU:s takdirektiv och Göteborgsprotokollet under Luftvårdskonventionen dvs SO2, NOX, NMVOC, NH3, PM2,5 och BC. I rapporten finns även ett avsnitt där vi gör en förenklad gapanalys som redovisar hur väl Sveriges möjlighet att nå åtaganden inom EU och internationellt.

Den statistik för historiska utsläpp som analyserats omfattar data som publicerats i december 2019 och som omfattar åren 1990 - 2018. För framräknade utsläpp, scenarier, till 2030 har en förenklad analys utförts. De senaste scenarierna baseras på utsläppsdata från december 2018 vilket innebär att utsläppen 2020, 2025 och 2030 i denna analys har justerats för att anpassas till den senaste statistiken. Observera att detta medför att analysen om framtida utsläpp omfattar stora osäkerheter.

Viktigaste slutsatser:

Sveriges överskrider enligt nuvarande analys åtagandet om minskade utsläpp av kväveoxider (NOX) till 2030 med 17 kiloton. Detta innebär att Sverige behövergenomföra åtgärder för att minska utsläppen med ytterligare 23 procent jämfört med vad utsläppen förväntas vara år 2030. Det indikativa målet som ska uppnås till 2025 överskrids också, om än i mindre skala. För ammoniak förväntas utsläppen att vara i nivå med eller något över svenska åtaganden för 2020, 2025 och 2030.

Utsläpp av övriga luftföroreningar som omfattas av EU:s takdirektiv förväntas vara under respektive åtaganden. Sveriges nationella luftvårdsprogram bedöms nu inte vara tillräckligt för att uppfylla våra åtaganden vilket innebär att programmet behöver kompletteras med fler åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider ytterligare.

Ny förbättrad metodik för att beräkna utsläppen från inrikes sjöfart har medfört att utsläppen av kväveoxider har visat sig vara högre jämfört med tidigare skattningar samtidigt som utsläppen mellan 2005 och 2018 har förändrats från en minskande till en ökande trend. Den nya metodiken ingår inte i det scenario som använts i denna analys vilket gör att gapet mellan förväntade utsläpp år 2030 och åtagandet inom EU troligtvis är underskattat. Enligt en känslighetsanalys där utsläppen år 2030 ligger kvar på samma nivå som år 2017 istället för att minska skulle gapet till taket år 2030 vara 20 istället för 17 kiloton.

Utsläpp av luftföroreningar har generellt sett minskat sedan 1990, i vissa sektorer förväntas trenden med minskade utsläpp fortsätta om än i långsammare takt. För andra sektorer har utsläppsminskningen avtagit och utsläppen börjar plana ut.

Största andelen utsläpp av de kväveoxider som ingår i EU:s åtaganden år 2030 (75 kiloton) kommer från industrin (28 procent) följt av sektorn inrikes transporter och el- och fjärrvärmesektorn (22 respektive 13 procent).

Omställningen till ett fossilfritt samhälle behöver genomföras på ett sätt som gör det möjligt att samtidigt uppfylla svenska internationella åtaganden inom luftområdet. Det är viktigt att ta hand om möjliga synergier som finns mellan klimat och luft samtidigt som man undviker potentiella konflikter. Hur användningen av biomassa (biobränsle och biodrivmedel) utvecklas framöver kommer vara avgörande för utvecklingen av vissa luftföroreningar såsom kväveoxider och partiklar.

Denna rapport analyserar utsläppen med två olika utgångpunkter. I början av rapporten finns en kort sammanfattande analys per luftförorening. Huvuddelen av analysen görs sektorsvis. Sektorerna är desamma som i den officiella statistiken och samma som används för utsläpp av växthusgaser.

De viktigaste sektorsvisa slutsatserna:

Arbetsmaskiner:

• Maskiner inom gruvindustrin samt traktorer bidrar till de största utsläppen av NOX och PM2,5 inom sektorn. Elektrifiering har potential att minska utsläppen snabbare än vad som förutspås i nuvarande scenario.

• Konventionella 2-taktsmotorer i skotrar och fyrhjulingar står för den största delen, två tredjedelar, av utsläppen av NMVOC inom sektorn.

Avfall:

• Avfallssektorn bidrar marginell till utsläppen av de luftföroreningar som inkluderas i EU:s takdirektiv.

Egen uppvärmning:

• Olja har ersatts av värmepumpar och fjärrvärme vilket gör att förbränning för uppvärmning minskat kraftigt sedan 1990 och därmed även utsläppen i denna sektor. Utsläppen har delvis förflyttats till sektorn för el- och fjärrvärme.

• Sektorn står för en stor andel av utsläppen av PM2,5 och BC kopplat till förbränning av fasta biobränslen. Hur snabbt dessa utsläpp kan minska beror på i vilken takt gamla dåliga vedpannor fasas ut.

El- och fjärrvärme:

• Bränsleförbrukningen för el- och fjärrvärmeproduktion har fördubblats sedan 1990. Förbränning av olja och torv har minskat kraftig medan förbränning av biobränsle och avfall ökat kraftigt, med 8 respektive 3 gånger.

• Trots den fördubblade bränsleförbrukningen var utsläppen av NOX från el och fjärrvärme lägre 2018 jämfört med början av 1990-talet. Utsläpp av NOX per producerad energi för anläggningar inom NOX-avgiftssystemet har halverats sedan systemet infördes 1992.

• Utsläppen av PM2,5 minskar trots den ökade förbränningen av biobränsle tack vare bättre reningsutrustning.

Industri:

• Industrin står för tre fjärdedelar av de totala svenska utsläppen av SO2 och en dryg femtedel av utsläppen av NOX respektive PM2,5.

• Utsläppen från industrins användning av energi har minskat sedan 1990, utsläppen från processer har inte minskat i samma utsträckning.

• Industrins processer står nu för en betydande andel av industrins utsläpp av en dryg femtedel av utsläppen av NOX respektive PM2,5.

NOX (knappt hälften) och SO2 (ca tre fjärdedelar).

Inrikes transporter:

• Inom sektorn inrikes transporter är det vägtrafiken som står för den högsta andelen utsläpp för samtliga föroreningar förutom svaveldioxid där sjöfarten står för den högsta andelen.

• Utsläppen av kväveoxider från dieselbilar minskar fortfarande inte, utsläppen har fördubblats mellan 2011 och 2018.

• Ny förbättrad metodik för beräkning av utsläpp från inrikes sjöfart visar att utsläppen av kväveoxider är mycket högre än vad man tidigare antagit och att utsläppen inte minskar utan ökar.

Jordbruk:

• Jordbruket står för merparten av de svenska utsläppen av ammoniak, 87 procent av de totala utsläppen. Utsläppen kommer av användning och spridning av gödsel.

• Utsläppen minskar långsamt på grund av minskat antal djur, bättre metoder vid spridning och lagring av gödsel och till viss del på grund av ändrad användning av åkerarealer.

Produktanvändning inklusive lösningsmedel:

• Sektorn produktanvändning inkl. lösningsmedel är den sektor som har de största utsläppen av NMVOC men bidrar endast marginellt till övriga utsläpp.

• Utsläppsbilden är komplex och utsläppen kommer från en mängd olika produkter och verksamheter. Färger, spolarvätska och konserveringsmedel är de produkter som bidrar med de största utsläppen.