Detta dokument redovisar en reviderad nationell strategi för genomförande av formellt skydd av skog. Med formellt skydd menas naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal. Dokumentet är en del av myndigheternas slutredovisning av regeringsuppdraget Värdefulla skogar. Arbetet med uppdraget har bedrivits gemensamt av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.

Den nationella strategin riktar sig till länsstyrelser, Skogsstyrelsen, kommuner, markägarorganisationer, skogsbrukets aktörer, ideella organisationer samt andra berörda.

Värdebaserad ansats

Strategin bygger på en värdebaserad ansats som i korthet innebär att det är mer kostnadseffektivt att skydda befintliga värden än att låta dem gå förlorade och sedan försöka återskapa dem.

Strategin fokuserar på ett värdebaserat bevarandearbete men lyfter även andra värden, som den tätortsnära naturen betydelse för friluftslivet. I strategin sammanvägs även skyddet av värdefulla skogsområden med andra miljökvalitetsmål, friluftslivets, kulturmiljövårdens, rennäringens och andra samhällsintressen.

Dialog och samverkan

Strategin är tydlig med att det för ett framgångsrikt arbete med formellt skydd är viktigt att det sker i en anda av öppenhet och dialog med alla inblandade. Genom arbetssättet Nya Komet ges markägarna stora möjligheter att bidra.

Markägarnas frivilliga avsättningar är viktiga i arbetet med att bevara och utveckla skogslandskapets biologiska mångfald och betydelse för friluftsliv och rekreation.

Prioriteringsmodell för områdesurval

Strategin innehåller en prioriteringsmodell för val av områden som ska skyddas formellt. Prioriteringsmodellen har förenklats i den reviderade strategin, men bygger alltjämt på en värdering av objektets kvaliteter när det gäller skogsbiologiska och andra värden. En poängsättning görs av objektets naturvärden på beståndsnivå, dess långsiktiga ekologiska funktionalitet och innehållet av nationellt prioriterade skogstyper. Dessa tre aspekter på det skogsbiologiska bevarandevärdet är jämställda. I den reviderade strategin kan poäng också ges för om värdekärnor ligger inom 500 meter från tätort, eller om skyddet av värdekärnan skapar tydliga synergier med andra miljökvalitetsmål eller allmänna intressen.

Utöver att prioritera upp tätortsnära skogar rymmer strategin också en ambition att ge fortsatt stor vikt åt att skydda ädellövskogar och att särskilt prioritera nyckelbiotoper på brukningsenheter som har större andel nyckelbiotop än 5 %.

Målet är att skyddet av sådana nyckelbiotoper ska uppgå till ytterligare 12 000 hektar till 2020 jämfört med 2015.

Arealmål

Etappmålet för skydd av skog är att 150 000 ha skogsmark med höga naturvärden och i behov av formellt skydd ska skyddas till 2020, jämfört med 2012.

Strategin innehåller en fördelning av etappmålsarealen på län och skyddsform. Fördelningen har gjorts med utgångspunkt från den samlade arealen värdekärnor utanför formellt skydd i respektive län. För att stödja strategins prioriteringar har arealen värdekärnor av olika typ viktats upp respektive ned. Värdekärnor med ädellöv, som ligger nära tätorter och på nyckelbiotopsrika enheter har viktats dubbelt, medan sådana värdekärnor där uppgifter funnits tillgängliga om frivilliga avsättningar har viktats till hälften. Genom omviktningarna kommer de länsvisa arealmålen stå i proportion till de nationella prioriteringarna. Det gäller också nedviktningen av frivilliga avsättningar, som tydliggör sektorsansvaret och vikten av att arbeta med etappmålet om att öka dessa med 200 000 hektar till 2020. Sammantaget innebär den länsvisa arealfördelningen en liten förskjutning mot söder av det som ska skyddas fram till 2020.

Fördelningen görs för hela etappmålsarealen, 150 000 ha, men den areal som går att fördela efter reviderade principer är det som återstår att skydda fram till 2020, vilket är cirka 90 000 ha. Etappmålet ska nås till utgången av år 2020. Under slutet av 2018 gör Naturvårdsverket tillsammans med Skogsstyrelsen en gemensam lägesavstämning av etappmålets utfall. Om det behövs, så omfördelas arealerna då mellan län och myndigheterna, så att möjligheterna att nå etappmålet till slutet av 2020 är så goda som möjligt.

Konsekvensbedömningar

De ekologiska effekterna av den reviderade strategins samlade prioriteringar bedöms sammantaget som gynnsamma för den biologiska mångfalden, med några reservationer. Dels sätter etappmålet gränser för hur stora arealer skyddsvärd skog som kan bevaras, dels innebär den värdebaserade ansatsen att viktiga restaureringsinsatser inte kan prioriteras under överskådlig tid.

Den ekonomiska konsekvensanalysen analyserar den samhällsekonomiska och den statsfinansiella effekten av den reviderade arealfördelningen. Strategins fördelning av den återstående arealen att skydda inom etappmålet har jämförts med om samma areal hade fördelats enligt den tidigare strategins principer. Den samhällsekonomiska kostnaden är ett uttryck för hur mycket den uteblivna avkastning från brukandet av marken som skyddet av en viss areal kostar för samhället i stort, inklusive effekter på bland annat sysselsättning. För den aktuella skillnaden i arealfördelning uppgår denna till cirka 36 Mkr, vilket kan betraktas som försumbart i sammanhanget. Den statsfinansiella kostnaden är cirka 230 Mkr. Denna kostnad kan förklaras med att strategin styr mot skydd av skogar som i sig är mer produktiva och virkesrika och därmed dyrare.

This document provides a report on a revised national strategy for implementation of formal protection of forests. The term “formal protection” comprises nature reserves, habitat protection areas and nature conservation agreements. The document is part of the authorities’ final report from the Government assignment for Valuable Forests. The assignment has been jointly completed by the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Forest Agency. The national strategy targets county administrative boards, the Swedish Forest Agency, municipalities, landowner organisations, parties involved in forestry, nonprofit organisations and other involved parties.

VALUE-BASED APPROACH

The strategy is based on a value-based approach that in brief implies that it is more cost-efficient to protect vulnerable high conservation values than to allow their loss then subsequently attempt to recreate them. The strategy focuses on value-based conservation work, but also highlights other values, such as natural environments close to urban centers and their importance for outdoor recreation. The strategy also weighs up the protection of valuable forest areas in relation to the interests of other environmental quality goals, outdoor recreation, care for the cultural environment, reindeer herding and other societal interests.

DIALOGUE AND COOPERATION

The strategy clearly states that in order to achieve successful formal protection, the process must take place in a spirit of openness and dialogue with all parties involved. The “Nya Komet” (or New Comet) method is applied to ensure that landowners have greater opportunities to contribute. The voluntary set-asides provided by landowners represent an important part of the process to preserve and develop the biodiversity of forest landscapes and their importance for outdoor life and recreation.

PRIORITISATION MODEL FOR AREA SELECTION

The strategy comprises a prioritization model for selection of the areas to be assigned formal protection. The prioritization model has been simplified in the revised strategy, but is still based on an evaluation of the object’s qualities in terms of forest biology and other values. The natural value of the objects is ranked in terms of population level, long-term ecological functionality and content of prioritized types of forest. These three factors involving conservation value for forest biology are then compared. In the revised strategy, points can also be allocated according to whether the valuable forest areas are located within 500 meters from an urban center, or whether the protection of sites of special interest generate apparent synergy effects with other environmental quality goals or general interests.

In addition to the prioritization of forests near urban centers, the strategy also comprises an ambition to continue to highlight the protection of broadleaved forests and in particular to prioritize key habitats in management units that have a ratio of key habitats in excess of 5%. The goal is to increase the extent of protection for these types of key habitats by a further 12,000 hectares by 2020 when compared with 2015.

ACREAGE TARGETS

The milestone target for forest protection is that 150,000 hectares of forest of a high nature conservation value and in need of formal protection shall be awarded protection by 2020, when compared with 2012. The strategy comprises a distribution of the milestone target acreage by county and type of protection. This distribution has been compiled on the basis of the total acreage of sites of high conservation values (core areas) without formal protection in the respective counties. In order to support the priorities stated in the strategy, the acreage of different types of sites of special interest has been weighted up or down as appropriate. Core areas of broadleaved forest, core areas that are close to urban centers and units rich in key habitats are allocated double points, while core areas where information exists of voluntary set-asides are allocated half the points. With this amendment in weighting, the acreage targets for the different counties will be in proportion to the national prioritisation. This also applies to the amendment in weighting of voluntary set-asides, which clarifies sector responsibility and the importance of the work on the milestone target to increase these by 200,000 hectares by 2020. In total, the distribution of area by county represents a minor shift towards the south for those areas to be protected up to 2020. The distribution is applied to the entire milestone target area, 150,000 hectares, although the area that can be distributed according to revised principles is that which remains to be protected up to 2020, an area of approximately 90,000 hectares. The milestone target shall be reached by the end of 2020.

At the end of 2018, the Swedish Environmental Protection Agency, together with the Swedish Forest Agency, will carry out a joint status analysis for the outcome of the milestone target. If required, there will then be a redistribution of the acreage between counties and authorities, ensuring that the potential to reach the milestone target by the end of 2020 is as high as possible.

IMPACT ASSESSMENTS

The ecological impact of the revised strategy’s total prioritisation is considered in total as beneficial for biodiversity, with some reservations. On the one hand, the milestone target limits the size of forest areas worthy of protection that can be conserved. On the other hand, the value-based approach implies that important restoration work cannot be prioritised in the foreseeable future.

The economic impact assessment provides an analysis of the socio-economic effect and effect on public finances of the revised area distribution. The strategy’s distribution of the remaining area to be protected by the milestone target has been compared with a scenario whereby the area is distributed according to the principles in the former strategy. The cost for public finances is an expression of how much the loss of yield from utilisation of the protected land of a certain size will cost society in general, including the impact on e.g. employment. The figure specified for the actual difference in area distribution is approx. SEK 36 million, which can be considered negligible in this context. The cost for public finances is approximately SEK 230 million. This cost can be justified in that the strategy promotes protection of forests that are more productive and rich in timber, and therefore more expensive.