Naturvårdsverket har under flera decennier, inom den nationella miljöövervakningen, undersökt tidstrender av bioackumulerande/biomagnifierande organiska miljöföroreningar (persistent organic pollutants, POPs) i biota och människor, eftersom POPs kan utgöra hälsorisker för djur och människor. Ett viktigt syfte med detta monitoreringsprogram är att följa miljötillståndet i Sverige. Programmet används också för att följa upp resultat av de åtgärder som vidtagits nationellt och internationellt för att begränsa POP-förororeningen av miljön. I denna rapport undersöks tidstrender av POPs i människor från Sverige (modersmjölk och blodserum), sillgrisslor från Östersjön (ägg) och sill/strömming (muskel och lever) från svenska ost- och västkusten, och dessa trender kopplas samman med de viktigaste nationella/internationella åtgärderna (lagstiftning, råd/rekommendationer, frivilliga åtgärder, mm) som införts för att begränsa utsläppen i miljön. Syftet är att undersöka om det finns samband mellan åtgärder och förändringar av tidstrender i biota och människor. De studerade POPs omfattar industrikemikalierna polyklorerade bifenyler (PCB), de oavsiktligt bildade föroreningarna polyklorerade dibenso-para-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/F), fungiciden hexaklorbensen (HCB), de bromerade flamskyddsmedlen (BFR) polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCDD), och industrikemikalierna per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS).

Resultaten visar att nationella/internationella förbud av produktion och användning av PCB och HCB relativt snabbt resulterade i minskande halter i alla studerade matriser. Liknande effekter observerades efter mer eller mindre frivilliga utfasningar av produktion och användning av vissa BFR och PFAS. Halterna av PCDD/F, som förekom som förorening i tekniska PCB-blandningar, minskade också efter att förbud mot PCB-produktion och användning infördes. Detta visar att eliminering av primära källor för utsläpp i miljön är en mycket effektiv åtgärd, som relativt snabbt leder till sjunkande halter i biota och människor även när det gäller så pass svårnedbrytbara substanser som de studerade POPs.

När de flesta viktiga primära källorna har eliminerats finns det dock sekundära källor som kan vara mycket svårare, eller helt omöjliga, att eliminera. Detta illustreras av HCB, som för närvarande tycks öka i vissa delar av den svenska miljön. Det har föreslagits att detta fenomen till viss del beror på avdunstning av HCB från förorenad mark i områden som har haft en historiskt högre användning av fungiciden än i Sverige. När det avdunstade HCB med vindarna når Sverige sker en deposition på grund av ett kallare klimat. Diffusa primära källor för PCDD/F, som nu tycks dominera i Sverige, är också svåra att åtgärda, vilket kan förklara varför minskningen av halterna i flera av de studerade matriserna nu verkar gå långsammare än tidigare.

Resultaten visar också att stegvis eliminering av produktion och användning av några få substanser i taget inom en grupp av POPs är ineffektivt ur miljömässig synvinkel. Detta exemplifieras av de studerade BFR och PFAS, som i motsats till PCB inte har reglerats gruppvis. Stegvisa åtgärder ger en mycket mer utdragen förbättringsprocess i miljön, där minskande halter av reglerade substanser motverkas av ökande halter av oreglerade substanser med liknande egenskaper. För att undvika denna, ur miljöns synvinkel, utdragna process bör ämnen med liknande egenskaper inom en POP-grupp regleras samtidigt.

För vissa av de undersökta POPs har olika delar av den svenska miljön ”svarat” olika snabbt på vidtagna åtgärder. För tetra-pentaBDE vändes en ökning av halter till en minskning mer än 10 år tidigare i sillgrissla och strömming/sill än i modersmjölk. Även om det inte klart går att bevisa, så kan detta bero på att det vidtogs regionala åtgärder i ett tidigt skede som hade positiv effekt på utsläpp i Östersjön utan att nämnvärt påverka den svenska befolkningens exponering. Tidstrenderna i modersmjölk följde istället i hög grad förändringarna i världsproduktion av dessa PBDE.

De retrospektiva studierna av BFR och PFAS trender visar att en oreglerad ökning av världsproduktion och -användning har resulterat i exponentiella ökningar av föroreningen av den svenska miljön. Det är därför av yttersta vikt att reglerande myndigheter/organisationer och industrin tillsammans anstränger sig att införa effektiva och snabba åtgärder på global nivå som minimerar risken för framtida miljöproblem orsakade av hittills ”okända” substansgrupper med POP-liknande egenskaper.