Samtliga 187 myndigheter som omfattas av miljöledningsförordningen har rapporterat 2019 års miljöledningsarbete till Naturvårdsverket. Denna redovisning utgör Naturvårdsverkets sammanfattning av myndigheternas rapporter.

Mot bakgrund av att Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en översyn av miljöledningsförordningen under år 2020 har Naturvårdsverket valt att göra vissa justeringar i årets redovisning jämfört med tidigare år. Poängsättning av myndighetsrapporter och ranking av myndigheter har utgått. Inga förslag till förbättringar lämnas till regeringen och inga vägledande slutsatser till myndigheterna presenteras. Nytt är att en riktad granskning har genomförts utifrån skrivningar i det regeringsuppdrag som Naturvårdsverket har fått om att se över miljöledningsförordningen.

Antalet myndigheter som har valt att miljöcertifiera verksamheten har åter ökat efter en tillfällig nedgång år 2018. Fortfarande är det tio procent av myndigheterna som inte följer förordningens krav på att hålla miljöutredningen uppdaterad. Miljöutredningen utgör underlag för myndigheters prioriteringar i miljöarbetet och ska uppdateras minst vart femte år. Det förekommer att myndigheter utelämnar obligatorisk information och flera har i efterhand återkommit med förfrågan om rättelser av inrapporterade felaktiga uppgifter för både 2018 och 2019. Det saknas ofta mål som speglar att myndigheter har integrerat miljö i den verksamhet som följer av deras uppdrag dvs. mål för indirekt miljöpåverkan. I årets myndighetsrapporter beskrivs ofta kopplingar till de globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030.

De samlade koldioxidutsläppen från tjänsteresor och transporter samt maskiner och övriga fordon har minskat med tio procent sedan år 2018 och uppgår år 2019 till cirka 365 000 ton, den lägsta nivån sedan år 2011. Utsläpp från maskiner och övriga fordon står för den största minskningen. Koldioxidutsläppen från flygresor och bilresor har också minskat.

Myndigheterna blir bättre på att ersätta tjänsteresor med digitala möten men ytterligare åtgärder behövs. De myndigheter som har varit med i REMM-projektet sedan 2011 har under en lång tid minskat utsläppen per årsarbetskraft från tjänsteresor mer än övriga myndigheter, men senaste året har koldioxidutsläppen ökat igen.

Den totala energianvändningen är oförändrad sedan 2018 och ligger kvar på 2,7 TWh år 2019. Energianvändningen för fastighetsel och värme har ökat något medan den för kyla har minskat sedan år 2018.

En positiv trend är att antalet myndigheter som ställer krav på produktionsspecificerad förnybar el fortsätter att öka. Antalet myndigheter som producerar egen el har också ökat, även om ökningen är väsentligt mindre än föregående år, då antalet fördubblades.

Det är svårt att dra några slutsatser kring vad små förändringar i statistiken beror på. Den kan visa en faktisk förändring i koldioxidutsläpp eller energianvändning men kan också bero på nya beräkningsmetoder, förbättrad datainsamling eller uteblivna uppgifter från några myndigheter.

Det totala upphandlingsvärdet för år 2019 är 87 miljarder kronor, en ökning med närmare 30 miljarder kronor från år 2018. I 86 procent av upphandlingsvärdet ställs miljökrav. De tio myndigheter med största upphandlingsvolymerna står för cirka 83 procent av det samlade totala upphandlingsvärdet. Jämfört med föregående år rapporterades för 2019 nästan en fördubbling av antalet upphandlingar över tröskelvärdet där krav enligt förordning om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader. Även upphandling är ett område där möjligheten för myndigheter att ta fram statistik varierar mycket vilket gör att jämförelser mellan myndigheter och mellan åren försvåras.