Skog & mark 2017: Tema miljöövervakningen då - nu - senOm tillståndet i svensk landmiljö
Responsible organisation
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]
idag har vi en mycket mer sammanhållen och riktad miljöövervakning än för 50 år sedan. Den utmärks av systematiska och återkommande undersökningar inom långsiktiga program för att visa på förändringar i vår natur – orsakade av såväl naturliga skeenden som av mänsklig påverkan. Myndigheterna har ett ansvar att informera om resultaten från övervakningen på ett begripligt sätt, samt att göra underlagen tillgängliga och enkla att använda för alla.
miljöövervakningen är en viktig kugge i ett ständigt lärande och den utvecklas och förstärks löpande. Drivkraften är stadig efterfrågan på mer information och tillgång till ny teknik som ger bättre möjlighet till rationell datainsamling. Många utvecklingsinsatser görs för att få fram mer detaljerade underlag, till exempel genom fjärranalys för bättre rumslig täckning, DNA-baserade metoder för ökad information om genetisk variation och artbestämning, medborgardata i form av artobservationer samt modellering som metod för att uppskatta en viss utveckling i tid och rum. Det finns många spännande områden att fortsätta utforska!
möjligheterna att använda miljöövervakningsdata tillsammans med andra data ökar. Då kan vi koppla ihop analyser av förändringar i miljön med information som beskriver påverkan, utifrån kända och antagna orsakssamband mellan mänsklig verksamhet och miljö- och hälsoeffekter. Det ökar vår förmåga att förstå och beskriva konsekvenser, göra underbyggda förutsägelser och ta fram system och modeller som fångar upp risker i tid. Kunskaper som ger stöd för beslutsfattande i såväl offentlig sektor som i näringslivet, så att rätt frågor kan ställas och besvaras redan i planeringsfasen av ny infrastruktur, nya stadsdelar och nya produkter och tjänster.
i skog & mark 2017 presenteras exempel på utvecklingsarbeten. Inte alla på miljöövervakningens uppdrag och med olika potential och förutsättningar att bli framgångsrika. Vi är ändå övertygade om att inom en nära framtid kommer många av dem att ge oss än mer information och fortsatta möjligheter att fatta miljömässigt underbyggda beslut. Det kommer säkert att behövas eftersom trycket på vår miljö ökar. Vi blir fler, klimatförändringarna ser ut att bli mer påtagliga och vi behöver en samhällsutveckling som är förberett för de konsekvenser det medför. Därför är det glädjande att många deltar i arbetet med att samla in miljöinformation som använd på ett klokt sätt kan bidra till en hållbar utveckling.
Trevlig läsning!
Manuela Notter
chef för Miljöanalysavdelningen
Naturvårdsverket
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Naturvårdsverket, 2017. , p. 56
Keywords [sv]
Medborgardata, kartor, fenologiväktare, miljömål, DNA-kartering
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-8388ISBN: 978-91-620-1302-8 (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-8388DiVA, id: diva2:1421480
2020-04-032020-04-032020-04-03