Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fördjupad analys av svensk klimatstatistik 2017
Responsible organisation
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sveriges utsläpp av växthusgaser fortsätter minskar – men snabbare takt behövs för att nå målen

Utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser (så kallade territoriella utsläpp)var 52,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2016. Jämfört med 2015 är det en minskning med 1,6 procent. Det sammantagna upptaget i skog och mark är fortsatt oförändrat på en hög nivå. de territoriella utsläppen har minskat med 26 procent mellan 1990 och 2016. Minskningstakten har i genomsnitt varit strax över 1 procent per år sedan 1990 och strax över 2 procent per år sedan 2005. För att nåklimatmålet om nettonollutsläpp år 2045 behöver en minskningstakt om i snitt 5–8procent per år uppnås. I målet omfattas både utsläppen inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter och de utsläpp inom den icke-handlande sektorn som regleras nationellt.

Utsläppen i den icke-handlande sektorn (de utsläpp som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter) var 32,6 miljoner ton år 2016. Jämfört med 2015 är det en minskning med 4,1 procent. Utsläppen var därmed cirka 30 procent lägre jämfört med 1990. Utsläppen ska enligt etappmålen minska med 40 procent, 63 procent och 75 procent jämfört med 1990 till 2020, 2030 respektive 2040. Utsläppen har minskat med omkring 2 procent per år i genomsnitt sedan 2005. För att nå etappmålen för 2030 och 2040 så behöver minskningstakten öka till i snitt 3–4,5 procent per år.

Inrikes transporter (exkl. inrikes flyg som täcks av EU:s handelssystem för utsläppsrätter) står för hälften av utsläppen i den icke-handlande sektorn. Inrikes transporter har ett separat etappmål om att minska utsläppen med 30 procent till2030 jämfört med 2010. Utsläppen från inrikes transporter (exkl. inrikes flyg) hade minskat med 18 procent år 2016 jämfört med 2010. Jämfört med 2015 minskade utsläppen med 5,9 procent. Minskningen sedan 2010 motsvarar en genomsnittlig takt om 3 procent per år. För att nå etappmålet för sektorn så behöver minskningstakten öka till över 7 procent per år.

Beslutade och planerade styrmedel kan bidra väsentligt till att snabba på minskningstakten men ytterligare åtgärder är nödvändiga för att nå klimatmålen (läs mer i Naturvårdsverket, 2017. Med de nya svenska klimatmålen i sikte).

Biobränslen, effektiv energianvändning och växande tjänstesektor förklarar utvecklingen

Utsläppsminskningarna i Sverige har skett parallellt med en stark ekonomisk tillväxt, med undantag för den globala ekonomiska krisen år 2009, samt en växande befolkning. Den huvudsakliga utsläppsminskningen har skett under de senaste 10 åren. I många fall har utsläppen minskat till följd av åtgärder och styrmedel som införts tidigare, såsom investeringar i infrastruktur för fjärrvärme och skatter på energi och koldioxidutsläpp.

De största bidragen till utsläppsminskningarna sedan 1990 kommer från uppvärmning av bostäder och lokaler samt, under senare år, industrin. De främsta åtgärderna som har bidragit till detta är utbyggnaden av fjärrvärmenäten och den följande övergången från oljeeldade värmepannor till både el och fjärrvärme, samt hög användning av biobränslen inom industrin. Effektivare bilar och ökad användning av biobränslen har bidragit till minskade utsläppen från inrikes transporter. Även inom el- och fjärrvärmeproduktion har ökad användning av biobränslen bidragit till minskade utsläpp tillsammans med ökad förbränning av avfall. Utsläppen från avfallsbehandling har minskat till följd av mindre deponering. Den ökade användningen av biobränslen har kunnat ske utan att påverka det sammantagna upptaget av koldioxid på skogsmark, som ligger på samma nivå 2016 som 1990.

En dekomponeringsanalys för 2008–2015 visar att olika faktorer påverkarutsläppen på olika vis. Den starka ekonomiska tillväxten har haft en ökande effekt på utsläppen medan andra faktorer har haft en minskande effekt. Det största bidraget till utsläppsminskningen under perioden uppskattas ha varit övergången från fossila bränslen till biobränslen (inom exempelvis pappers- och massaindustrin samt inom el- och fjärrvärmeproduktionen).

Det näst största bidraget kommer från en växande tjänstesektor inom den svenska ekonomin. De huvudsakliga bidragen till utsläppsminskningen har skett under de senaste 10 åren. I många fall har utsläppen minskat till följd av åtgärder och styrmedel som införts tidigare, såsom investeringar i infrastruktur för fjärrvärme och skatter på energi och koldioxidutsläpp.

Under perioden har den ekonomiska tillväxten stagnerat inom tillverkningsindustrin, som i många fall är förknippad med hög utsläppsintensitet. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten inom tjänster varit stark och sammantaget har det lett till en förändrad struktur av den svenska ekonomin. Även en effektivare användning av energi uppskattas ha bidragit.

Utsläpp till följd av svensk konsumtion fortsatt höga

Ett kompletterande sätt att mäta Sveriges utsläpp är att utgå ifrån Sveriges konsumtion av varor och tjänster oavsett produktionsland. De konsumtionsbaserade utsläppen har varierat något mellan åren, med en genomsnittlig nivå på omkring 100 miljoner ton. De konsumtionsbaserade utsläppen 2015 var cirka 11 ton per person, att jämföra med 5,3 ton per person räknat på de territoriella utsläppen. För att uppnå generationsmålet och Parisavtalets mål behöver de globala utsläppen ner till så långt under två ton per person och år som möjligt till 2050 (UN Environment (UNEP), 2017. The Emissions Gap Report 2017).

Fördelningen mellan utsläpp som skett inhemskt och i andra länder har dock förändrats över tid. De inhemska utsläppen till följd av svensk konsumtion har minskat med omkring 30 procent sedan 1993. En stor del av utsläppsminskningen har skett i sektorer som inte påverkas av import, såsom uppvärmning och avfallshantering. Utsläppen i andra länder till följd av import för svensk konsumtion har ökat med omkring 50 procent sedan 1993.

Utsläpp som förknippas med svensk konsumtion men som sker i andra länder är baserade på en förenklad ekonomisk modell vilket gör uppskattningarna osäkra. Beräkningarna riskerar att felskatta utsläppen för produkter och tjänster vars utsläpp inte styrs av ett lands utsläppsintensitet såsom kött, material med stora processutsläpp samt flygresor. Därför bör trender och absoluta nivåer av utsläpp i andra länder tolkas med försiktighet.

Olika sätt att beräkna utsläppen från utrikes transporter – men utsläppen ökar

De utsläpp som utrikes transporter via sjöfart och flyg ger upphov till omfattas inte av nationella klimatmål eller internationella klimatåtaganden.

Utsläpp från internationell bunkring motsvarar de utsläpp som fartyg och flygplan som har tankat i Sverige släpper ut på väg till en destination utanför Sveriges gränser. Dessa utsläpp var 9,4 miljoner ton 2016 vilket är 160 procent högre 2016 jämfört med 1990 men följer inte trenden i det utrikes transportarbetet utan avspeglar snarare hur marknaden för sjöfartsbränslen utvecklats i Östersjön och Nordsjön. Den internationella bunkringen är alltså inte ett mått som går att använda för att följa utsläppsutveckling från de svenska gods- och persontransporter som görs internationellt.

Kompletterande indikatorer visar att klimatpåverkan från utrikes personflyg är omkring 11 miljoner ton, baserat på antalet flygresor samt resvaneundersökningar (Kamb et al., 2016. Klimatpåverkan från svenska befolkningens internationella flygresor). Det motsvarar hela den svenska personbilstrafikens utsläpp, och kan sättas i relation till de 2 miljoner ton som internationell bunkring av flygbränsle ger upphov till.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Naturvårdsverket, 2017. , p. 122
Series
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 6782
Keywords [sv]
Klimatpåverkan, transporter, utsläpp, sjöfart, skogsbruk, markanvändning
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-8378ISBN: 978-91-620-6782-3 (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-8378DiVA, id: diva2:1417633
Available from: 2020-03-30 Created: 2020-03-30 Last updated: 2020-03-30

Open Access in DiVA

fulltext(2285 kB)2 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2285 kBChecksum SHA-512
f6285f270f6bd0ef77201b97fdf46ddbff1b4710de0494667a0a6858412024fe11ebdabba4a10199a00a429be8ff2b8e44b36504d7aa2b5a7fd704430b0f2d42
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 2 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 17 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf