Det finns ett brett spektrum av styrmedel kopplat till samhällsplanering och kommunal fysisk planering som har betydelse i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. I denna studie har vi kartlagt 43 olika styrmedel för att styra bebyggelseplaneringen kopplat till förtätning respektive utglesning och studerat konsekvenserna i förhållande till markanvändning, resurseffektivitet, grön infrastruktur och utsläpp till luft/klimatfaktorer. Utöver detta har intervjuer med praktiker inom kommun, länsstyrelser och näringsliv som berörs av dessa styrmedel genomförts. Syfte med intervjuerna har varit att få en ökad förståelse för hur styrmedlen fungerar i praktiken samt vilka behov av förändringar det finns i dagens uppsättning styrmedel, enskilt och samlat. Resultatet från kartläggningen och intervjuerna har sedan analyserats utifrån hinder och möjligheter som påverkar möjligheterna att styra i riktning mot miljökvalitetsmålen.

Det är känt att ett styrmedels effektivitet bestäms av hur nära styrningen är till källan av problemet och om det är ett absolut eller ett avvägningsstyrmedel. För att förstå hur effektiva och verkningsfulla styrmedel ska utformas behöver man analysera de bakomliggande orsakerna som styr utvecklingen. Många drivkrafter påverkar förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsmålen och hur olika aktörer väljer att prioritera frågorna kommer att ha betydelse för den framtida utvecklingen. För att förstå varför dagens styrmedel inte uppfyller behoven för att nå miljökvalitetsmålen räcker det inte att bara titta på styrmedel som verkar i syfte att nå miljökvalitetsmålen. Styrmedel som motverkar målen är lika viktiga att analysera för att kunna bedöma vilka förändringar av styrmedel som är lämpliga. Ett exempel är reavinstbeskattningen som i dagsläget förhindrar ett effektivt utnyttjande av befintligt bostadsbestånd.

Genom plan- och bygglagen och miljöbalken i kombination med andra styrmedel har kommunen en bred verktygslåda, vilken om den används på rätt sätt, ger möjlighet att styra utvecklingen. Analysen i denna rapport visar att drivkrafterna i bebyggelseutvecklingen inte i tillräcklig mån påverkas av dagens styrmedel. För att i planprocessen bättre förstå hur de bakomliggande drivkrafterna påverkar miljökvalitetsmålen behöver kommunen bättre beskriva omvärldsfaktorerna och förstå sin egen roll i sammanhanget. Detta resonemang talar för att det egentligen inte finns något behov av införande av nya styrmedel utan snarare ett behov av att stärka nuvarande styrmedel. Med stöd av innehållet i denna rapport lämnar vi tre förbättringsförslag som kan utvecklas vidare i myndigheternas arbete med strategier och handlingsplaner för miljömålen. Förbättringsförslagen är; en översyn av miljömålsuppföljningen, stärkt kunskap om miljömålens förhållande till andra sektorer riktat till lokala och regionala beslutsfattare samt förslag om stärkt vägledning för att hantera målkonflikter dels inbördes mellan miljömålen men också målkonflikter kopplat till olika samhällsmål.

A broad range of instruments is available linked to public planning and municipal physical planning which are of importance in the work to facilitate achievement of the environmental quality objectives and the generational goal. In this study, we have reviewed 43 different instruments for managing building development planning linked to increases and decreases in urban density respectively and studied the consequences in relation to land use, resource efficiency, green infrastructure and atmospheric emissions/climate factors. In addition to the above, interviews were conducted with relevant employees within municipal authorities, county administrative boards and industry who are affected by the implementation of these instruments. The aim of these interviews was to obtain a better understanding of how the instruments work in practice and to identify what changes need to be made to the existing set of instruments, both individually and collectively. The results of the review and the interviews were then analysed based on obstacles and opportunities which impact on the opportunities to steer developments in the direction of achievement of the environmental quality objectives.

It is known that the effectiveness of an instrument is determined by how close the instrument is to the source of the problem and whether it is an absolute or a balancing instrument. To understand how effective and efficient instruments should be formulated, it is necessary to analyse the underlying reasons which govern developments. Many driving forces impact on the preconditions for achieving the environmental quality objectives, and the way in which various stakeholders decide to prioritise the issues will be of importance as regards future developments. To understand why existing instruments are not facilitating the achievement of the environmental quality objectives, it is not sufficient to simply look at instruments which are aimed at achieving the environmental quality objectives. It is equally important to analyse instruments which work counter to the objectives in order to assess what changes to instruments would be appropriate. One example is capital gains taxation, which is currently preventing the effective utilisation of existing housing stock.

Through the Planning and Building Act and the Environmental Code, combined with other instruments, municipal authorities have at their disposal a varied toolbox, which if used correctly, will enable developments to be managed. The analysis in this report indicates that existing instruments are not exerting sufficient influence on the driving forces behind building development. To better understand how the underlying driving forces impact on the environmental quality objectives in the planning process, municipal authorities need to better describe the external factors and understand their own role in the context. This reasoning suggests that there is no actual need to introduce new instruments, rather that there is a need to strengthen existing instruments. With the support of this report, we present three proposalsfor improvements which can be developed further in the authorities’ work relating to strategies and action plans concerning the environmental objectives. The proposals for improvements are as follows: conduct a review of the follow-up of environmental objectives, improve the available knowledge concerning relationship between the environmental objectives and other sectors aimed at local and regional decision-makers, and improve the guidance for handling conflicts both between environmental objectives and with respect to various social objectives.