För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas avförordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter2redovisat tillNaturvårdsverket. Sammanlagt innebär det att miljöledning genomsyrar verksamheter av mycket olika slag.

Utmärkande i redovisning av 2016 års miljöledningsarbete är ökningen av ställda miljökrav i samband med upphandlingar hos myndigheterna. Totala upphandlingsvärdet var ca 76 miljarder kronor var av 58 miljarder med miljökrav, vilket motsvarar 76 procent. Detta är en ökning med 16 procentenheter jämfört med 2015.

Lagefterlevnaden är god bland myndigheterna. Majoriteten redovisar alla uppgifter enligt bilagan till miljöledningsförordningen och visar att miljöledning spelar en viktig roll i miljöarbetet. Det finns ändå behov av fortsatt arbete med att öka datakvaliteten och fullständigheten i rapporteringen.

Under 2016 har ytterligare två myndigheter certifierat sin verksamhet vilket innebär att sammanlagt 42 myndigheter har redovisat att deras verksamhet helt eller delvis är certifierade enligt ISO 14001 eller annat tredjepartsgranskat system.

Omkring 80 myndigheter har redovisat mål för både sin direkta och indirekta miljöpåverkan och inkluderat mål för miljökrav i upphandling, endast 9 myndigheter har inte redovisat några mål för år 2016. Ungefär en tredjedel av de myndigheter som får ha ett förenklat miljöledningssystem har ändå satt mål för den indirekta miljöpåverkan. Många goda exempel finns på tydliga målstrukturer och åtgärder för att bidra till positiv miljöpåverkan via sin verksamhetsutövning bland redovisningarna.

Vi har valt att särskilt lyfta fram länsstyrelserna i årets redovisning mot bakgrund av deras centrala roll i miljöarbetet på regional nivå. Fokus ligger på åtgärdsarbetet men även länsstyrelsegemensam statistik har tagits fram.

Länsstyrelsernas indirekta positiva påverkan är omfattande, bl.a. via de regionala åtgärdsprogrammen för att nå miljökvalitetsmålen samt tillsyn, prövning, områdesskydd och ekonomisk stödgivning. Dessutom genomför länsstyrelserna riktadeinformationsinsatser samt håller utbildningar och rådgivningar till kommuner, näringsliv och organisationer i länet.

Allt fler myndigheter rapporterar in sin användning av resfria möten. Det senaste året har det skett en ökning från i snitt 6 till 11 resfria möten per anställd och år. Vid en jämförelse mellan antal resfria möten och antalet resor ser man att myndigheterna i snitt reser dubbelt så ofta som man har ett resfritt möte. Bland de myndigheter som deltagit under flera år i REMM-projektet har man i snitt något fler resfria möten än resor. REMM-myndigheterna har minskat sinakoldioxidutsläpp från resande med 23 procent under en femårsperiod, vilket kan jämföras med en minskning på 4 procent bland de övriga myndigheterna.

Totala utsläppen av koldioxid från resor och transporter var ca 372 000 ton 2016,en minskning med ca 2 600 ton, vilket motsvarar 520 varv runt jorden med bil3. Utsläpp från flyg, bil och buss visar en viss minskning jämfört med år 2015.

Myndigheternas sammanlagda redovisade energianvändning från verksamhetsel, fastighetsel, värme och kyla är ca 2,7 TWh, dvs. i princip oförändrat sedan år 2015. Hälften av myndigheterna anger att de har minskat energianvändningen, vilket inte syns i statistiken. 49 myndigheter har redovisat att de har 100 procent förnybar energi, 124 stycken att de helt eller delvis ställer krav på produktionsspecificerad förnybar el och 42 stycken att de helt eller delvis sitter i miljöklassade byggnader.

Medelvärdet i rankingen är 14 poäng, samma som år 2015, men medianvärdet har ökat med en poäng. 20 myndigheter har höjt och 16 myndigheter har sänkt sin samlade poäng. Drygt hälften av myndigheter med någon form av certifiering, ligger mellan 18 och 22 poäng. Resultatet visar att 34 myndigheter har höga poängvärden för samtliga kriterier (mål, åtgärder och måluppfyllelse).

Slutsatsen är att myndigheternas systematiska miljöledningsarbete även i år har utvecklats och förbättrats. Detta är väl i överenstämmelse med miljöledningsförordningens syfte som är att skapa förutsättningar för ett integrerat miljöarbete i myndigheternas verksamhet där miljöfrågorna blir ett naturligt inslag i det dagliga arbetet, såväl i det strategiska som i det operativa arbetet. Att myndigheternas koldioxidutsläpp endast har minskat något och energianvändningen ligger kvar på samma nivå som 2015 visar att ett fortsatt aktivt åtgärdsarbete behövs.

Myndigheterna bedriver ett omfattande åtgärdsarbete för att bidra till att nationella och internationella miljömål ska nås. Detta arbete rapporteras, utvärderas och redovisas i flera olika sammanhang. Vi ser att det finns samordningsvinster, både gällande resurser och kvalitet, av att samordna och samutnyttja dessa olika underlag, både inom myndigheterna inför redovisningarna och nationellt i samband med olika typer av utvärderingar. Dessutom finns behov av att se över och samordna redovisningskraven.