Målgrupp för vägledningen är de myndigheter som omfattas av kraven i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Dessa myndigheter ska införa och utveckla ett miljöledningssystem. Vägledningen beskriver vilka krav som ställs på ett miljöledningssystem enligt förordningen och hur de kan införas i praktiken. Vägledningen utgår från vad som anses vara best practice på miljöledningsområdetutifrån kraven i den internationella standarden ISO 14001:2015 och EMAS. Fokus ligger på att ge stöd vid förvaltning och utveckling av ett befintligt miljöledningssystem men kan även användas vid inrättandet av ett miljöledningssystem för första gången.

Vägledningen beskriver syftet med miljöledningssystem och ger en samlad bild av miljöledningssystemets ingående delar och hur det kan integreras i myndighetens verksamhet samt tillämpas för att hantera indirekt miljöpåverkan, tjänsteresor och transporter, energianvändning samt miljökrav i upphandling.

Miljöledningssystemet ska säkerställa att ett systematiskt miljöarbete integreras i myndighetens verksamhet så att miljöfrågorna beaktas vid genomförandet av myndighetens uppdrag. Syftet är att minska verksamhetens negativa och öka dess positiva miljöpåverkan. Myndighetens miljöledningssystem ska vara en del av ledningssystemet som beskriver hur man planerar, genomför och följer upp sin verksamhet och därmed leda till ständig förbättring. Ledningens betydelse i miljöledningsarbetet lyfts fram. Miljöledningssystemet är ett av ledningens verktyg för att styra verksamhetens miljöpåverkan. I vägledningen ges  xempel på bl.a. styrande dokument och åtgärder för att minska den negativa och öka den positiva miljöpåverkan. Miljöarbetet ska bidra till att generationsmålet, de nationella miljökvalitetsmålen och FN:s globala mål för hållbar utveckling nås.

Myndigheter ska inom ramen för miljöledningssystemet hantera verksamhetens indirekta och direkta miljöpåverkan, inklusive upphandling. Det innebär att den ska analyseras och värderas i miljöutredningen. För verksamhetens betydande miljöpåverkan ska miljömål och åtgärder fastställas, följas upp och redovisas. Miljöledningssystemet skapar förutsättningar för ett arbete med ständiga förbättringar. Vägledningen har stort fokus på integreringen av miljö i den löpande verksamheten eftersom myndigheter via sin verksamhetsutövning ofta har stora möjligheter att påverka miljön positivt. Myndigheter har även möjlighet att ställa miljökrav i samband med upphandlingar och avrop och därmed styra produktionen av varor och tjänster mot hållbara alternativ. Ett viktigt styrmedel för staten.

En del i uppföljningen av miljöledningsarbetet innebär att myndigheterna årligen ska redovisa en miljöledningsrapport, i samband med att årsredovisningen lämnas in till det departement i Regeringskansliet myndigheten tillhör. Uppföljningen av miljöledningsarbetet för föregående verksamhetsår ska även redovisas till Naturvårdsverket.

Efter en kort bakgrund handlar de inledande kapitlen, 3 – 5, om miljöledningssystem inom staten, miljöledningssystemets syfte och ingående delar samt integrering av miljöledningsarbetet i myndighetens verksamhet. I kapitel 6 – 9 beskrivs huvudstegen i miljöledningssystemet för områdena indirekt miljöpåverkan, tjänsteresor och transporter, energianvändning, miljökrav i upphandling. Rapporten avslutas med ett kapitel om uppföljning och redovisning. Vägledningens sista kapitel tar kort upp redovisningen enligt 20 § i miljöledningsförordningen och bilagan till förordningen. Naturvårdsverket sammanställer myndigheternas rapporter i en redovisning som lämnas till regeringen i april varje år.

Denna vägledning kompletteras med stödjande information på Naturvårdsverkets hemsida.