Målet med detta uppföljningsprogram är att hitta ett sätt att strukturera hela processen från faktainsamling och åtgärder till uppföljning så att även en realistisk ambitionsnivå ger meningsfulla resultat. Från ÅGP-koordinatörernas sida efterfrågas i första hand enkla, genomförbara och kostnads- effektiva sätt och metoder för att övervaka ett större antal lokaler med begränsade insatser.
I åtgärdsprogrammet för dynglevande skalbaggar (s. 50) står följande att läsa om uppföljningar:
”Mot programperiodens slut (under 2010-2011) är det viktigt att uppföljningar görs för att utvärdera utfallet av de genomförda bevarandeåtgärderna. I bilaga 1 finns medel avsatta för sådana uppföljningar i M, K, N, H, I, E och O län. Exakt vad uppföljningarna ska omfatta och hur de utformas måste styras av hur de inledande inventeringar som görs vid programperiodens början utfaller.”
I åtgärdsprogrammet (sid. 43) rekommenderas att det för vart och ett av de berörda länen senast till 2008 ska tas fram följande:
Jämförs detta med vad som sedan genomfördes och redovisades så kan det konstateras att den kunskapsinsamling som föreslogs i åtgärdsprogrammet inte genomfördes, ens i alla de län som innehåller viktiga s.k. kärnområden för dynglevande skalbaggar. Framför allt beror detta på resursbrist, men till viss del kanske också på att vikten av kunskapsinsamling inte framhölls tillräckligt tydligt. För uppföljningsprogrammet är dock dessa rekommendationer fortfarande relevanta.