Denna utredning är en direkt fortsättning av det förberedande miljövårdsarbetet vid Haugrönan som påbörjades 2016 (lst dnr 538-3658-16) där målbilden för restaureringsarbetet formulerades utifrån historiska uppgifter. Det fortsatta arbetet inriktar sig på att utifrån de förutsättningar som råder vid Haugrönan och med avstamp i den målbild som satts upp för området, föreslå lokalanpassade och realistiska miljövårdsåtgärder i så konkret form som projektets budget och omfattning tillåtit.Utredningen har genomförts av Castor & Pollux på uppdrag av länsstyrelsen i Gotlands län. För innehållet i denna utredning ansvarar författaren Magnus Petersson.Åtgärderna är valda utifrån de förutsättningar som råder vid Haugrönan och anpassade för detta ändamål så långt det är möjligt.Området är väl kartlagt: dels genom botteninventeringar från 1997 och framåt och erfarenheter från ”Störningsförsök Raggsträfse”, och dels genom den förstudie som genomfördes 2016 rörande vegetationsutvecklingen i området ur ett historiskt perspektiv. Det har tidigare konstaterats att området är så pass stört att någon stabilitet avseende bottenvegetation inte verkar uppnås längre och att miljöpåverkan från mänsklig aktivitet är mycket stor. En målbild för ett fortsatt miljövårdsarbete i området upprättades 2016.Området är relativt litet och har därför goda chanser att bli ett framgångsrikt pilotområde för åtgärder i gotländska kustvatten. Den begränsade ytan gör också att åtgärdsmedel räcker relativt långt jämfört med större områden.CastorPollux&4I vissa fall är det svårt att förutse effekterna av en åtgärd, särskilt om erfarenheterna från liknande arbeten är ringa, varför ett visst försiktighetsmått rörande åtgärdernas faktiska effekt måste beaktas. Ibland kanske igångsatta åtgärder måste avbrytas på grund av oförutsedda händelser eller anpassas i en riktning som inte var planerad. Likaså krävs tålamod då förväntade effekter kan dröja innan de framträder eftersom naturen ofta reagerar långsamt.Det finns självklart svårigheter med att göra rättvisande kostnadsberäkningar för platsspecifika åtgärder, särskilt om den tillgängliga tiden för detta är begränsad. Därför har resurserna koncentrerats till att i första hand söka efter och föreslå lämpliga åtgärder och i andra hand jaga tag i relevanta kostnadsunderlag. Ofta är det lättare att få tag på de faktiska kostnaderna såsom material och utrustning medan det är betydligt svårare att göra beräkningar för arbetstid och därmed arbetskostnad. I den mån det varit möjligt har ändå de kostnadsuppgifter som erhållits under utredningsarbetet tagits med för att ge en fingervisning om vilka summor det kan handla om och för att kunna bedöma om åtgärden är realistisk även ekonomiskt.En stor vakenhet och flexibilitet under arbetet med naturvårdsåtgärder likväl som en ambition om att dela erfarenheter, både bra och sämre, är en förutsättning för framgångsrika projekt och gör att investerade resurser kan komma till så stor nytta som möjligt.Denna sammanställning är indelad i några huvudsakliga delar. Efter den inledande delen där sammanställningen sätts i ett sammanhang och där målbilden redogörs för, följer ett avsnitt med åtgärder för att nå målbilden. Valda åtgärder beskrivs och motiveras. Även hänsynskrävande lokala aspekter redogörs för likväl som vissa kostnadsuppgifter. Därefter följer förslag på åtgärder för att upprätthålla målbilden, vilka redogörs för på ett liknande sätt. Sammanställningen avslutas med några goda exempel från andra områden i Sverige där restaureringsarbete utförts i kustvatten och sist ett avsnitt om uppföljning av utförda åtgärder. I bilaga 1 ges en schematisk överblick över de åtgärder som föreslås i denna utredning. Denna överblick kan även fungera som en översiktlig arbetsplan för det fortsatta arbetet. I bilagan framgår det vilka moment som behöver utföras och till viss del i vilken ordning de olika momenten bör genomföras.