From a gross list of chemical substances, most of them considered as highly relevant for environmental screening, a selection filter was developed with the aim of scientifically transparently selecting substances for environmental screening in Sweden. The gross list itself was compiled by combining high quality scientifically annotated lists of chemical substances with either confirmed or highly SVHC properties, with normalised exposure index data for chemical substances (as such and in mixtures imported to or manufactured in Sweden), and data of tonnage used as well as data of environmental monitoring in Sweden 1900-2017.

The application of the filter on the gross list (all lists above mentioned combined) resulted in 16 substances merited for screening. One of the substances (a "high scorer") was disqualified for being used solemnly as intermediate (Anthracene oil, Anthracenelow") and another two substances ("Pitch, coal tar, high-temp." and "Anthracene oil", both "high-scorers" in the selection filter) were considered less suitable for screening since they are quite complex UVCB substances (substances with a less defined composition) containing a variety of polycyclic hydrocarbons (PAHs). The resulting 13 substances spans a variety of chemical functionalities, usages and tonnages in the EU (see Table 1).

Purposely omitted from the selection process were metals, metal salts and organo-metallic compounds. A rationale for this discriminatory treatment is provided within the report.

The gross filter and the corresponding data lists do not take chemical substances in articles into consideration due to lack of information. For the selected substances, some information on their use in articles has been compiled together with some relevant phys-chem data on the substances, primarily from the lead registrants REACH-registration.

Based on phys-chem data and recipients of highest predicted exposed from an exposure-tool provided by the Swedish Chemical agency (KemI), a list of suggested environmental matrices for sampling, has been compiled for the selected substances.

One drawback with the selection process and the filter tool is that it takes only chemical substances as such, as well as in chemical products into consideration. Chemical substances imported to Sweden in articles are not taken into consideration. Also chemical substances mainly being used as pharmaceuticals, cosmetics, as biocides or pesticides will not automatically be considered.

Possibly contradicting the overall purpose of the developed selection tool, screening candidate selection with minimal preconceptional bias, the project group has also taken the advantage to propose a couple of "wild card" alternatives (Table 2). These are substances that may have trajected "under the radar" and hence do not score high points in the selection tool, or does not even occur on any list.

Among the "wild card" substances there are one substitute substance for PFOA, often referred to as "GenX" (Ammonium perfluoro(2-methyl-3-oxahexanoate) and two substitute substances for PFOS; "F-53B" and the cyclic PFHCES (see Table 2).

Based on scientific literature, all these three PFAS-homologs may very well enter in to the EU in chemical products and in articles. Environmental monitoring efforts especially in China has shown that the new PFAS-homologs are frequently detected in environmental matrices as well as in human plasma.

Another suggested group to include in the screening selection is cyclic siloxanes (see Table 2). The group has been suspected to be used as replacement tensides class B fire-

fighting foams as well as in other hitherto, PFAS-tainted product groups. Cyclic siloxanes were included in a national screening program in Sweden in 2005 (screening conducted by IVL), but 14 years later the uses of this group of chemicals may have changed considerably in Sweden.

In annex 2 of the report, more specific information on the suggested screening candidates has been compiled such as molecular structure, type of substance, uses, tonnages etc. The data in annex 2 stems mainly from ECHAs registered substance database, reflecting key information from the lead registrant’s REACH registration.

Ett selektionsverktyg har utvecklats för att välja ut kemiska ämnen, vetenskapligt transparent, för screening i enlighet med Naturvårdsverkets program för miljöövervakning i Sverige. I verktyget kombineras data från vetenskapligt granskade och recenserade listor innehållandes kemiska ämnen med fastställda eller högst sannolika så kallade SVHC-egenskaper (substances of very high concern) med uppskattad exponering från Kemikalieinspektionens framtagna verktyg Exponeringsindex, samt med tonnageuppgifter avseende ämnena (som sådana och i kemiska produkter), och all samlad miljöövervakning i Sverige (1900 – 2017).

Selektionsverktyget inkluderande listor med ämnenas egenskaper, i kombination med exponeringsindex, använda volymer och tidigare förekommande miljöövervakning för kemiska ämnen i Sverige, medför möjligheten att filtrera fram de mest lämpade ämnena att screena.

I det föreslagna, fram-filtrerade screeningförslaget som tagits fram inom ramen för uppdraget föreligger 16 ämnen. Vid en mer detaljerad genomgång av dessa 16 ämnen kunde konstateras att tre (3) av dem var mindre lämpliga för screening (även om dom i filterverktyget genererade mycket höga poäng). En av de föreslagna screeningkandidaterna (Anthracene Oil, AnthracenLow) har endast en registrerad användning inom EU såsom intermediär. De övriga två ämnena ("Pitch, coal tar, high-temp" och "Anthracene Oil") är s k UVCB-ämnen (enligt definitionen i REACH EG nr 1907/2006) där ämnets kemiska sammansättning är komplex och ämnesidentiteten definieras utifrån syntesråvaran vid tillverkning. Alla tre ämnena har dessutom PAH:er som dominerande komponenter i sammansättningsprofilen. PAH:er förekommer redan i ett flertal miljöövervakningsprogram varför det ej kan anses som befogat att inkludera dem i det föreslagna screeningprogrammet.

En annan ämnesgrupp som avsiktligt utelämnats från hela selektionsprocessen är metaller, metallsalter och metallorganiska föreningar. Metaller är redan frekvent förekommande i de miljöövervakningsprogram som redan pågår och då bestäms de som totalhalter av en given metall. En annan svårighet med att inkludera specifika metalspecies, en metallorganisk förening eller ett metallsalt, är att i miljön kommer de flesta metallorganiska ämnen sönderdelas och inte heller metallsalterna kommer att föreligga som just salter som filtrerats fram ifrån verktyget. Dock finns det skäl att överväga en bättre specificering förekomsten av vissa metallorganiska föreningar i miljön, t ex tennorganiska ämnen, vissa bly- och nickelkomplex. Förslagsvis görs en metallscreening var 5:e eller var 10:e år för att då specialstudera förekomst av vissa metallorganiska ämnen.

De resulterande 13 ämnena som filtrerats fram med hjälp av selektionsverktyget har listats i "Table 1" (se den engelska sammanfattningen på föregående sida) tillsammans med sina summerade poäng i verktyget.

Viktigt att poängtera är att verktyget och filterinställningar mm, endast beaktar kemiska ämnen som sådana, samt kemiska ämnen i kemiska produkter. Kemiska ämnen i varor har ej kunnat beaktas i selektionen då information om dessa är bristfällig och svår-aggregerad. Inte heller kommer kemiska ämnen som främst förekommer som aktiva läkemedelssubstanser, som beståndsdelar i kosmetika, samt biocider och pesticider, att vara föremål för de regulatoriska triggers, t ex inklusion i REACH Kandidatlista, som gör att de inkluderas i den bruttolista varifrån screeningkandidater filtrerats fram ifrån. 

För de framselekterade 13 ämnena har viss information om förekomst i varor inom EU, samt ämnenas molekylstrukturer och förslag på relevanta matriser i miljön, att mäta dem i, sammanställts på basis av offentliga delar av förekommande REACH-registrering samt utdrag ur Exponeringsindex.

Möjligen i motsägelse till uppdragets övervägande syfte, att utveckla en metod för bias-fri selektion av screeningkandidater, har ett antal ämnen (ca 5 st) föreslagits som screeningkandidater trots att de inte meriterar sig för screening baserat på aggregerade poäng. Vissa av ämnena förekommer inte ens i den genererade bruttofilen om ca 1 200 ämnen (se t ex "F-53B och PFHCES i "Table 2") men bedöms av projektgruppen ändå som relevanta att föreslå för nationell screening i Sverige. Dessa ämnen får betraktas som "wild cards" i selektionsförslaget.

Bland dessa "wild cards" återfinns bl a s k perfluorerade eller högfluorerade substitutionsämnen för PFOS och PFOA.

Utifrån genomförda litteratursökningar i vetenskaplig litteratur förefaller t ex GenX i mycket stor utsträckning ersätta PFOA vid tillverkning av polytetrafluoreten (PTFE). Vidare kan konstateras att "F-53B" och den cykliska PFAS-homologen PFHCES numera anses substituera PFOS i många applikationer. Screeningundersökningar i Kina har redovisat att dessa tre PFAS-homologer detekteras frekvent i många matriser i miljön men även i humanplasma.

Ytterligare en begränsad ämnesgrupp som föreslås att övervägas för screening är cykliska siloxaner. Dessa antas i allt högre utsträckning substituera PFAS i släckskum klass B. Cykliska siloxaner var föremål för nationell screening i Sverige 2005 (genomförd av IVL) men det kan finnas skäl att ånyo screena dem då ämnesgruppens användning kan ha förändrats en hel del de senaste 14 åren.