Allmänbefolkningen exponeras dagligen för ett flertal organiska miljöföroreningar via olika livsmedel, produkter och olika material. Till dessa hör bl.a. bekämpningsmedelsrester och perfluorerade ämnen (PFAS) i livsmedel, ftalater i plastprodukter och kosmetika, flamskyddsmedel i stoppade möbler och byggnadsmaterial samt polyaromatiska kolväten (PAH) från fordonsavgaser. Analyser av exponeringsbiomarkörer för dessa ämnen i blod- eller urinprover är ett lämpligt mått för att uppskatta exponeringen i befolkningen. Arbets- och miljömedicin (AMM) i Lund har tidigare genomfört ett flertal studier över exponeringshalter hos ungdomar i Skåne förankrat i Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakningsprogram (HÄMI). Sedan år 2000 har AMM rekryterat ungdomar (ålder 17 – 21 år) i Skåne via mönstring till värnplikt och gymnasieskolor. Dessa individer representerar en del av allmänbefolkningen utan yrkesrelaterad exponering och urinprov och blodprov har samlats in från samtliga studiedeltagare. År 2017 samlades prover in från 197 män och kvinnor som gick sista året på gymnasiet. Proverna analyserades därefter med LC-MS/MS med avseende på utvalda biomarkörer för exponering för sammanlagt ca 40 olika miljöföroreningar ur ovannämnda kategorier. Samtliga ämnen kunde analyseras med en detektionsfrekvens över LOD mellan 2 – 100 %. Lägst halter uppmättes för bekämpningsmedlen propineb och glyfosat och högst halter förekom för flera ftalater som MEP och MnBP. Resultatet tyder på att det finns en utbredd men, för de flesta ämnen, relativt låg exponering för dessa miljöföroreningar i denna åldersgrupp i allmänbefolkningen.