Rapporten presenterar resultat från miljöövervakningen av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, nederbörd och luft för undersökningsåret 2013.

Undersökningarna genomförs inom programområdet Jordbruksmark och Luft inom

ramen för den nationella miljöövervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket.

Mätningarna har pågått sedan 2002, med viss variation i omfattning.

Under 2013 provtogs ytvatten från fyra bäckar i intensiva jordbruksområden, sk

typområden, i Västergötland, Östergötland, Halland och Skåne. Under ordinarie

provtagningsperiod för ytvatten, som pågick under maj-november i samtliga områden,

togs totalt 97 tidsstyrda veckosamlingsprov. I Halland och Skåne fortsatte

provtagningen med tidsstyrda samlingsprov varannan vecka resten av vintern och

fram till månadsskiftet april/maj 2014, totalt 22 prover. I Skåne genomfördes flödesstyrd provtagning parallellt med den tidsstyrda provtagningen mellan maj och

november varefter tre veckor med flödestoppar (i maj, juni och oktober) valdes ut

för analys, totalt 25 prover. Utöver detta togs momentana ytvattenprover i två åar i

Skåne (Skivarpsån och Vege å) under maj-november, totalt 18 prover. I september

togs ett sedimentprov i samtliga bäckar och åar, totalt 6 sedimentprover. I typområdena togs också ytligt grundvatten från två lokaler på två djup vid fyra tillfällen, totalt 62 prover. Nederbörd och luft samlades in från Vavihill, Skåne, under april till oktober. Nederbörd samlades också in från Aspvreten, Södermanland, mellan

maj och november. Totalt blev det 28 nederbördsprover och 12 luftprover.

Av de 131 substanser som ytvattenproverna analyserades för påträffades totalt 86

enskilda substanser vid minst ett tillfälle, i en eller flera av bäckarna eller i åarna

under den ordinarie provtagningsperioden 2013. Flest antal substanser påträffades i

Hallands och Skånes typområden. De vanligast förekommande substanserna i ytvattenproverna från alla typområden och åar var AMPA (nedbrytningsprodukt till

glyfosat), BAM (nedbrytningsprodukt till diklobenil), bentazon, glyfosat, isoproturon,

kvinmerak och metazaklor. De flesta substanserna som påträffas i bäckarna

användes också i typområdena under 2013, men vissa rester är läckage från tidigare

års besprutningar. Av dessa sju vanligt påträffade substanser var det isoproturon

och metazaklor som uppmättes i halter som överskred sina respektive riktvärden

vid några tillfällen under 2013.

Summahalterna i bäckarnas och åarnas ytvatten varierade under ordinarie provtagningsperiod med förhöjda halttoppar vid flera tillfällen. I medeltal påträffades

minst en substans över riktvärdet i vart annat ytvattenprov, där Skånes och Hallands

typområden stod för flest riktvärdesöverskridande. Inga överskridanden återfanns

i Västergötlands typområde. De substanser som oftast påträffades över riktvärdet

i typområdena och åarna var diflufenikan (29% av alla prover år 2013), metiokarb

(16%) och imidakloprid (9%). Metiokarb påträffades i ett prov från Skånes

typområde i en halt som var 385 gånger högre än sitt riktvärde, vilket var det

högsta överskridandet under 2013.

Den beräknade transportförlusten, dvs procentkvoten mellan de uppmätta mängderna

i bäckarna och mängd växtskyddsmedel som spridits på åkrarna inom samma

typområde, var 0,32% i Hallands typområde, medan övriga typområden hade en

förlust på ≤ 0,05%. Den enskilda substans som stod för högst andel av den totala

mängd som transporterades med ytvattnet i respektive typområdena var glyfosat,

och dess nedbrytningsprodukt AMPA, med motsvarande 72% av den totalt transporterade mängden i Skåne, 51% i Västergötland och 46% i Halland. I Östergötlands typområde stod MCPA för högst andel av transporten (57%).

Under vinterprovtagningen påträffades totalt 35 enskilda substanser under 2013.

Summahalterna var överlag lägre under vinterns provtagning jämfört med sommarperioden. Dock var vattenflödena i bäckarna större under vintern jämfört med

sommaren vilket gav betydande vintertransport, i Skånes typområde 46% och i

Hallands typområde 25% av totala årstransporten.

I de flödesstyrda prover som togs under en vecka i maj, juni respektive oktober

påträffades mellan 16-20 substanser som inte påträffades i motsvarande veckosamlingsprov. De flödesstyrda proven i maj och juni hade som mest en summahalt som var 10 gånger högre än motsvarande veckosamlingsprov. För oktoberveckan hade flödesprovet som mest dubbelt så hög summahalt. Den substans med högst halt i flödesproverna hade knappt 20 gånger högre halt än i motsvarande veckosamlings prov i maj och juni. För oktoberveckan var halten drygt fyra gånger högre i flödesprovet. Detta visar att förhöjda halter av flera substanser kan passera i vattenföringstoppar utan att det syns tydligt i veckosamlingsproverna.

I grundvattenproven påträffades totalt 18 enskilda substanser av 131 analyserade. Högst summahalt och flest substanser (16 st) påträffades i Skånes typområde. Dricksvattengränsvärdet på 0,1 μg/l överskreds inte i något prov under 2013, vilket är i överensstämmelse med tidigare års resultat.

I sedimentproven påträffades totalt sju enskilda substanser av 54 analyserade.

Växtskyddsmedel påträffades från alla platser utom typområdet i Västergötland,

samt Vege å. Flest substanser och högst summahalt var det i sedimentprovet från

Skånes typområde.

I nederbördsproverna från Vavihill påträffades totalt 47 och från Aspvreten totalt

14 enskilda substanser av 137 analyserade. På dessa platser var det prosulfokarb

(godkänd för användning) respektive DETA (ej godkänd) som hade högst halt. En

betydande andel av de fynd som gjordes i nederbörden var växtskyddsmedel som

inte längre är tillåtna i Sverige utan har transporterats hit. Depositionen av växtskyddsmedel var 220 mg per ha och månad i Vavihill och 25 mg per ha och månad

i Aspvreten, under 2013.

I luftproverna från Vavihill påträffades totalt 24 enskilda substanser av 65 analyserade.

Den godkända substansen prosulfokarb hade högst halt men överlag påträffades

många substanser som inte är tillåtna för användning i Sverige.