Övervakningen inom Ozonmätnätet i södra Sverige startade 2009 och baseras på en metodik att uppskatta ozonindex utifrån ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis och temperaturmätningar på timbasis. Inriktningen inom Ozonmätnätet i södra Sverige ligger på de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40).Årets resultat visade att under april-september 2013 överskreds målvärdet för skydd av växtlighet inom Frisk Luft vid samtliga platser i samtliga zoner, utom möjligen höglänta platser i den nordliga zonen.Miljökvalitetsnormen för ozon som gäller under perioden 2011 – 2013 överskreds ej vid någon plats, och inte i någon zon, i hela det undersökta området under maj-juli 2011-2013.Dock, om den nya strängare normen, som kommer gälla från och med 2020, hade gällt under maj-juli 2013, hade normen överskridits vid samtliga platser i kustzonen, i den västliga och centrala zonen samt vid låglänta platser i den ostliga zonen.Under 2013 var medelhalterna för ozon högst i mars, följt av april och maj, vilket medförde att även AOT40 var högt under dessa månader. Ozonhalterna och AOT40 var under senare delen av sommaren, juni-september, avsevärt lägre för flertalet platser. Det var relativt stora variationer i ozonhalt och AOT40 mellan de enskilda mätplatserna under 2013, främst beroende på hur vädersystemen, och därmed de långdistanstransporterade luftföroreningarna rörde sig under sommarhalvåret. Generellt var ozonhalterna 2013 högre jämfört med de senaste 5-7 åren vid flertalet mätstationer.För de tre subzonerna (kustnära, höglänta och låglänta områden) uppmättes under perioderna maj-juli respektive april-september 2013 den lägsta temperaturvariationen över dygnet, som väntat, vid de kustnära områdena. Den högsta temperaturvariationen över dygnet uppmättes vid de lågt belägna områdena.Förekomsten av ozon i landsbygdsmiljön är en regional fråga samtidigt som det är en lokal, nationell och internationell fråga. Områden i södra Sverige påverkas i huvudsak av att förorenade luftmassor, med ursprung från olika delar av Europa, transporteras in över landet och bl.a. ger upphov till höga ozonhalter och ozonbildning. När luftmassorna kommer in över land deponeras ozon mot mark och växtlighet, vilket gör att ozonhalterna i huvudsak avtar norrut. Ozonhalterna vid olika platser kan skilja sig åt relativt mycket beroende på topografi (höglänt eller låglänt) samt avstånd från havet.Genom att Sverige är verksamt inom internationella förhandlingar om utsläppsbegränsningar av ozonbildande ämnen kan man på sikt minska påverkan av ozon på växtlighet och människors hälsa runt om i landet.