I Södermanlands län undersöktes år 2015 kiselalger på 10 lokaler. Missbildningar på kiselalgskal analyserades bara i Nyköpingsån.

Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

Skeppstaån, Tandlaån, Råckstaåns utlopp, Lännaån och Vedaån tillhörde klass 2, god status. Av dessa kan Skeppstaån, Tandlaån och Vedaån sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status.

Fyra lokaler hamnade i klass 3, måttlig status, nämligen Nyköpingsån, Kilaån, Svärtaån och Torshällaån. IPS-indexet i Torshällaån låg nära gränsen mot god status, medan det i Svärtaån låg relativt nära gränsen mot klass 4, otillfredsställande status. Eftersom både mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) arter var stora ligger Svärtaån i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status.

Otillfredsställande status, klass 4, konstaterades i Storån. IPS-indexet låg mycket nära gränsen mot måttlig status, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket stor, vilket styrker klassningen otillfredsställande status.

Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

De flesta punkterna bedömdes ha alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden år 2015.

Skeppstaån, Lännaån och Vedaån hade ACID-index motsvarande måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit 6,4. Alla tre låg dock mer eller mindre nära gränsen mot nära neutralt.

Andelen missbildade kiselalgsskal var 2,3 % i Nyköpingsån, vilket kan betyda att en måttlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.