•

Provfisket visar på ett relativt stabilt fisksamhälle i Asköfjärden under tidsperioden 2005–2017 sett till totalfångst, antalet arter i fångsten, och trofisk nivå (fördelningen av fisk med olika typer av födoval).

•

Abborre var den vanligaste arten i fångsterna (45 procent) och mört den näst vanligaste (28 procent) beräknat över alla år. Andelen av båda dessa arter har minskat något över tid.

•

Fångsterna av strömming, nors, skarpsill, sik och tånglake visar ökande trender, medan gös minskat under provfiskeperioden.

•

Även om vattentemperaturen vid provfisketillfällena har varit stabil över tid, så är det främst varmvattenarter som minskat i fångsten och kallvattenarter som ökat.

•

Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket, nämligen torsk och lake.

•

Diversiteten i provfiskefångsten i Asköfjärden varierar mycket mellan år och har ökat över tid. Det beror på en minskad dominans av abborre och en högre fångst av till exempel strömming, nors och sik under senare år.

•

Fångsten av stora fiskar (större än 30 centimeter) var överlag låg, och fångsten av stor abborre (större än 25 centimeter) har varit ovanligt låg under 2016–2017.

•

Fångsten av karpfiskar har endast varit större än fångsten av abborre vid fyra tillfällen, nämligen under 2005, 2008 och 2016–2017. En möjlig förklaring till denna skiftning under senare år är de allt lägre nivåerna av större rovfiskar.

•

Förändringar av antalet karpfisk, abborre, rovfisk och storleken av abborre är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet vid miljöstatusbedömning av kustfisksamhällen. Enligt den senaste bedömningen anses Asköfjärden nå upp till god miljöstatus för förekomsten av abborre, karpfisk och rovfisk. Storleken hos abborre bedöms vara låg och inte uppnå god miljöstatus enligt den senaste bedömningen (preliminär).

•

Åldersanalys av abborrhonor visar att fångsten främst består av individer som är upp till fyra år gamla samt att medellängden hos ett-, två-, tre- och fyraåriga individer har ökat över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet.