Sammanfattning
Resultaten visar att många fler PFAS kongener kan bestämmas i dammprover än i ytvatten och
avloppsvattenprover. I damm kvantifierades i minst ett prov 36 PFAS, jämfört med 6 PFAS i ytvatten
och 8 PFAS i avloppsvatten. Det vara stora variationer i PFAS-koncentrationerna i dammprover mellan
industrier med olika aktiviteter, vilket mycket väl återspeglar en användning av PFAS-innehållande
produkter. Nivåerna var generellt högre i industriellt damm än vad som uppmättes tidigare i
hushållsdamm. Tidigare observerade höga PFPA- och PFPIA-koncentrationerna kunde inte bekräftas,
varken i damm eller i vattenproverna. Omfattande metodvalideringsarbete indikerade att damm
representerar en exceptionellt komplex matris, vilket kan vara en del av förklaringen. Därmed ska
rapporterad damm koncentrationer tolkas med varsamhet och uppföljande studier behövs för att
bekräfta observationer.
PFAS-nivåerna i ytvattnet var generellt under kvantifieringsnivåer. Endast 6:2 FTSA hade förhöjda
nivåer i några få prover. Källan till 6:2 FTSA är inte känd. Som förväntat kunde det konstateras att
Skellefteå flygplats släpper ut PFAS som kommer från brandbekämpningsskum, främst PFOS och
PFHxS. Kvantifierbara nivåer av PFAS hittades även i ett prov nedströms samhället Kusmark, med
okänd källa.
En viktig slutsats i studien var att många företrädare för industrin inte kände till omfattningen av PFASförorening
i sina anläggningar. Ingen av de inkluderade industrierna rapporterade användningen av
PFAS, medan det framgår av litteraturgranskningen och den observerade PFAS-koncentrationen i
dammproverna, att PFASs hanteras i respektive anläggning. Detta belyser behovet av att förbättra
medvetenheten om källorna genom bättre rapportering av innehållet i produkter. Det är viktigt att
förbättra informationen om vilka PFAS som finns i produkter, och därmed ytterligare undersöka
potentiella exponeringskällor. Flera toxikologiska studier har gjorts på det reglerade PFOS och PFOA,
medan för andra PFASs är informationen möjliga hälsoeffekter ytterst begränsat.
Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet, 2019. , p. 45