I Västra Götalands län har regional miljöövervakning av försurningskänsligt grundvatten huvudsakligen utförts sedan 1990-talet. Övervakningsprogrammet har de senaste åren omfattat ca 20 intensiva provpunkter, som har provtagits årligen. Under perioden 2005-2010 omfattade programmet även ca 110 extensiva prov-punkter, som har provtagits vart 5:e år. En utvärdering av programmet för försur-ningskänsligt grundvatten har gjorts för att se hur miljötillståndet har förändrats över tid samt för att kunna anpassa programmet till de nya kraven på uppföljning av antropogen påverkan.

Analysdata för länet har hämtats från Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU) databas för miljöövervakning, dit Länsstyrelsen har rapporterat sina analysdata. En statistisk bearbetning av analysdata har sedan utförts i form av medelvärdes- och trendberäkningar. De framräknade medelvärdena har jämförts med bedömnings-grunder från 2013. När resultaten studeras är det viktigt att komma ihåg att de stat-ioner som har provtagits främst är utvalda för att representera förhållanden i länet som har liten mänsklig påverkan. Nedan presenteras slutsatserna från dessa beräk-ningar.

Det kan i stort sett inte utläsas några geografiska skillnader för länet utifrån medel-värdesberäkningarna, förutom för natrium och klorid där medelhalterna är något högre i fd Göteborg och Bohus län. Det kan inte heller förväntas någon geografisk bundenhet med hänsyn till det sätt som stationerna har valts ut, förutom närheten till kusten som ger högre tillskott av natrium, klorid och sulfat. Generellt är kon-duktiviteten och kloridhalterna låga till måttliga i länet.

Värdena för alkalinitet, som är ett mått på motståndskraften mot försurning, be-döms generellt som mycket låga till måttliga. Det innebär att alkaliniteten är otill-räcklig för att ge ett stabilt och acceptabelt pH-värde (SGU, 2013).

Sulfathalterna i länet är låga till måttliga. Måttliga halter tyder på att grundvattnet är påverkat av tidigare svaveldeposition.

Kalcium-, magnesium och kaliumhalterna är generellt mycket låga till låga i länet. För magnesium finns det dock ganska många stationer med måttlig halt i fd Göte-borg och Bohus län. Natriumhalterna är huvudsakligen mycket låga till måttliga och stationerna närmast havet visar generellt på måttliga halter. I grundvatten kan förhöjda halter av baskatjoner (kalcium, magnesium, kalium och natrium) visa på att marken har genomgått en försurningsprocess (SGU, 2013), men det finns även andra processer som kan leda till måttliga till höga halter, exempelvis kalkrik berg-grund.

Nitrathalterna varierar generellt över länet från mycket låga till höga. Höga eller mycket höga nitrathalter beror oftast på jordbrukspåverkan, men det kan även bero på enskilda avlopp.

När det gäller tungmetaller så är halterna av arsenik, kadmium och kvicksilver generellt mycket låga till låga, medan blyhalterna varierar mer.

6

Trendberäkningarna visar att för länet som helhet syns för perioden 1997-2014 generellt ökande alkalinitet, kalium- och magnesiumhalter, medan sulfathalterna och konduktiviteten minskar. Vid den tidigare utvärderingen 2005 var det ett fåtal stationer som visade på en signifikant ökande trend för alkalinitet. Vid utvärdering-en nu visar drygt hälften av de ingående stationerna på en ökande trend för alkali-nitet, vilket tyder på att grundvattnets buffringskapacitet mot försurande ämnen ökar. Sulfathalterna fortsätter att minska, vilket visar på en minskande försur-ningspåverkan. När det gäller baskatjonerna så var det främst minskande halter 2005, men för kalium och magnesium är nu trenden ökande eller signifikant ökande för flera stationer. För kalcium och natrium är trenderna både ökande och minskande.

Rapporten omfattar även en översyn av det nuvarande provtagningsprogrammet. Syftet med det nya provtagningsprogrammet kommer även fortsatt vara att följa förändringar över tid i grundvattnets kemiska sammansättning med inriktning mot försurning. Övervakning av antropogen påverkan kommer att ske inom ett annat delprogram nämligen "Grundvatten påverkat av tätort och jordbruk". Provtagning kommer fortsättningsvis att ske enbart under hösten och antalet provtagningsstat-ioner kommer att bli något färre än tidigare, ca 17. Programmet delas in i två delar en del med grundvatten med låg jonstyrka i jordlager för att följa försurningen samt några stationer i berggrunden. Parametrarna kommer att vara ungefär desamma som tidigare.