Det höga läckage av näringsämnen vi ser i bebodda områden runt om i världen berortills störst del på människans sätt att utnyttja marken och jordens naturresurser. I våravattenmiljöer ger detta upphov till övergödning med igenväxning, algblomning, syrefriabottnar och en minskad biologisk mångfald som följd. I vattendrag transporteras storamängder näringsämnen från inlandet till havet och transporten av näringsämnenpåverkar också ekosystemet i kustvattnet och ger bl a upphov till massförekomst avfintrådiga alger och algblomningar. Övergödning beror särskilt på en stor tillgång avnäringsämnena fosfor och kväve som oftast är de begränsande näringsämnena iakvatiska miljöer. Det är bara som lös oorganisk näring i form av fosfat-P, nitrat-N ochammonium-N som fosfor och kväve kan tas upp av växter. Vanligtvis ingår tot-P ochtot-N som mätparametrar i den traditionella miljöövervakningen i limniska miljöer,men även delfraktionerna fosfat-P, nitrat-N och ammonium-N förekommer.I detta arbete framgår det att fraktionerad mätdata av fosfor och kväve är mycketanvändbar inom miljöövervakningsarbetet och även som underlag i arbetet med attföreslå åtgärder för att minska näringsämnesläckaget. Vid en effektuppföljning av enåtgärd med syftet att minska läckaget av näringsämnen kan vattenkemiska parametraranvändas och möjligheten att mäta åtgärdens effekt ökar vid fraktionerad mätdata avfosfor och kväve i jämförelse med mätningar av endast tot-P och tot-N. Fraktioneradmätdata av fosfor och kväve kan fungera som underlag i arbetet med att föreslå åtgärderför att minska näringsämnesläckaget eftersom en specifik åtgärd ofta är mer effektiv påatt reducera vissa näringsformer mer än andra. Det finns många faktorer som påverkarvariationen av fosfat-P, ammonium-N och nitrat-N, vilket gör det intressant attinkludera fraktionerad mätning av fosfor och kväve i miljöövervakningen. Genom attmäta delfraktioner av fosfor och kväve skapas en unik och mer detaljrik bild avnäringstillgång och näringstransport i varje enskilt vattendrag.Studien baseras på mätdata av fraktionerad fosfor och kväve för 17 mätstationer ibohuslänska vattendrag, vilka ingår i ett regionalt miljöövervakningsprogram somsamordnas av Länsstyrelsen i Västra Götalands LänResultaten i arbetet visar att andelen fosfat-P, ammonium-N och nitrat-N skiljer sigsignifikant mellan vattendragen. Det finns en signifikant årstidsvariation för både fosforoch kväve. Fosfat-P tycks endast ha en tydlig årstidsvariation i de större vattendragen.Resultaten visar att en rad faktorer, så som hygge, öppen mark och dagvatten samtflödesvariation har en signifikant påverkan på andelen av kvävefraktionerna.Variationen av andelen fosfat-P och nitrat-N kan till viss del förklaras av halten tot-Prespektive tot-N. Detta beror antagligen på att den antropogena belastningen främstförekommer i lös oorganisk form och är tydligt märkbar i Bohuslän. Generellt för debohuslänska vattendragen är att N/P-kvoten är ovanligt låg, med en trend från en mernormal kväve-fosforbalans i norr till förhållanden med kväveunderskott i söder.Antagligen beror detta på ett stort läckage av fosfor som inte står i förväntad proportiontill läckaget av kväve.Vidare bör processer och orsaker bakom det mycket höga fosforläckaget i Bohuslänutredas. Det vore också intressant att studera kopplingen mellan vattendragensnäringstransport och eutrofieringen i deras recipienter; havsvikar och de innerstadelarna av kustvattnet.