Under sommaren 2010 genomfördes miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer på tiolokaler i Västra Götalands län. Lokalerna var placerade i varsitt ekonomiskt kartblad spriddaöver länet. Kartbladen var slumpade av dem som hade sand eller grus i jordartskarteringensamt minst ett hävdat objekt från ängs‐ och hagmarksinventeringen. För varje kartbladgjordes en bedömning på skärm för att hitta lämpliga undersökningsplatser: småskaligtodlingslandskap, naturliga fodermarker, sand‐ och grusförekomst, närhet till vattendrag ochkuperat landskap var kriterier som i möjligaste mån kombinerades. Förgaddstekelövervakningen användes på varje lokal 3 färgskålar med plexiglasväggar under tvåperioder på sommaren. Det insamlade materialet sorterades och artbestämdes till 135 arterav gaddsteklar. I genomsnitt registrerades 27±15 (±SD) arter av gaddsteklar på varje lokal.Jämfört med inventeringar i andra län pekade resultatet på en låg frekvens av arter medparasitiskt leverne (21 %). Bland vildbina (74 arter) visade sig 25 % av den totalapollensamlande artstocken vara specialiserade att samla pollen från närbesläktade kärlväxter(oligolektiska) – en normal eller låg siffra jämfört med andra studier. Höga parasitfrekvenser idetta sammanhang tyder på hög ekologisk resiliens. Därtill artbestämdes även bifångst avskalbaggar (244 arter), tvåvingar (14 arter), fjärilar (6 arter) ochhalvvingar (54 arter). På varje lokal med omnejd genomfördes enpollinatörsslinga. Denna metod går ut på att registrera kvantitet ochkvalitet av blombesökare på viktiga substratväxter. Enpollinatörsslinga är en 500‐1 000 m lång vandring i likartad miljö därblombesökare och deras beteende på ett exakt antal (500 st)blomställningar registreras. I denna studie utfördespollinatörsslingorna på åkerväddKnautia arvensis och fibblor(Hieracium spp., Pilosella spp. samt Leontodon spp.).Pollinatörsslingorna visade att färre blombesök utförs på deundersökta lokalerna jämfört med liknande biotoper på Öland. Deblombesökande ekologiska grupperna visade sig också skilja sig frånandra delar av Sverige. I Västra Götaland besöktes åkerväddKnautiaarvensisav färre humlor jämfört med andra delar av landet, mendetta kompenserades av att en högre andel tvåvingar med päls(Volucella spp., Eristalis spp., Merodon spp.). Humlor och tvåvingarmed päls är de viktigaste pollinatörerna av åkerväddKnautia arvensisi Sverige. Med färgskålsinventeringen och pollinatörsslingorna kunde12 sällsynta arter (varav 7 rödlistade) identifieras och dessa beskrivsingående. Det sammanvägda resultatet från de två metoderna pekarpå ett generellt mediokert utfall av hotade arter och att det finnsstora ekologiska skillnader mellan de 10 undersökningsområdena.Det svaga utfallet vad gäller hotade arter beror sannolikt till störstadelen på lägre utnyttjandegrad och minskad variation i skötsel avodlingslandskapet.