Länsstyrelsen i Gotlands län och Gotlands kommun har genomfört en gemensam inventering av 186 gotländska industriföretag under våren och sommaren 1992. Vid besöken på företagen undersöktes hantering och förbrukning av vissa kemikalier samt hantering och omhändertagande av miljöfarligt avfall.

De kemikalievolymer som förekommer på Gotland är relativt små eftersom kemikalieintensiv industri i egentlig mening saknas på ön. Det finns dock många företag som använder organiska lösningsmedel, totalt förbrukas mer än 130 000 liter per år. En åttondel av lösningsmedelsanvändningen, ca 18 000 liter per år, består av halogenerade kolväten.

Hanteringen av kemikalier är i allmänhet god, mycket beroende på att kemikalier uppfattas som en kostsam produktionsfaktor.

För industrins avfall är situationen annorlunda. Det betraktas ofta som något helt vid sidan av produktionen.  Många företag ser också sitt miljöfarliga avfall som vilket annat avfall som helst och vidtar därför inte några speciella skyddsåtgärder vid hanteringen. Vissa företag lämnar t ex ut spillolja till privatpersoner. De ser det som ett smidigt och, åtminstone på kort sikt, billigt sätt att bli av med avfallet.

                        Avsaknaden av ett mellanlager för miljöfarligt avfall på ön i kombination med ganska små avfallsvolymer totalt sett innebär att avfall lagras onödigt länge på företagen. Det slutliga omhändertagandet av avfallet sker vid olika anläggningar på fastlandet (tex SAKAB). För att de enskilda företagens transportkostnader inte skall bli för stora, åker de speditörer som har tillstånd att transportera miljöfarligt avfall, runt och samlar upp avfallet först när det finns en full billast som kan gå direkt till fastlandet. Detta gör att företagare som ringer och vill bli av med sitt miljöfarliga avfall kan få vänta några månader innan avfallet hämtas.