Provtagningsprogrammet har haft som primärt syfte att  undersökajordbrukets påverkan på grundvattnet. Återkommande provtagning och analys av grundvattnet har genomförts

vid 30 platser bestående av enskilda och kommunala vattentäkter och naturliga källor under perioden 1989-1994. Vattenprover har analyserats m a p kemisk  sammansättning,  förekomst av mikroorganismer och förekomst av bekämpningsmedelsrester.

För att avgöra påverkansgrad måste en jämförelse göras mot vad som kan betraktas som vattnets "naturliga" sammansättning i området. Detta innebär vissa svårigheter då många faktorer har betydelse för sammansättningen och stora lokala och regionala variationer kan förekomma. För ändamålet valdes ett antal referensstationer utanför jordbruksmark.

Det ska observeras att den i rapporten diskuterade vattenkvaliteten vid kommunala vatten­ täkter gäller analyser av det obehandlade s k råvattnet och inte det renvatten som går ut i vattenledningsnätet. Råvatten har analyserats eftersom syftet varit att undersöka eventuell påverkan av själva grundvattenresursen snarare än att utvärdera det konsumerade dricks­ vattnets kvalitet. Ca 65% av invånarna i länet har kommunalt vatten som genomgår regel­ bunden kontroll och viss behandling. Det i undersökningen analyserade vattnet skiljer sig från det normalt konsumerade även genom att ledningsnätet alltid genomspolats före provtagning. Den tekniska standarden på enskilda vattentäkter varierar också i allmänhet mer än hos de som utvalts för denna undersökning.

Merparten av provtagna områden utanför jordbruksmark hade opåverkat grundvatten. Att förhöjda nitrat- och bakteriehalter ändå uppmättes vid två referensstationer understryker att grundvattnet har stor sårbarhet, speciellt i bergakviferer med tunna }ordlager och grova jordarter och i ytliga grusakviferer.

Undersökningen klarlägger att förhöjda närsaltshalter kanpåvisas i brunnar på jordbruksmårk. Resultaten tyder dock inte på att halterna generellt är alarmerande höga. Provtagna grävda brunnar var starkt påverkade av kväve, fosfat och bakterier. I drygt hälften av provtagna borrade brunnar på jordbruksmark påvisades förekomst av nitrat och i drygt ¼ var halterna anmärkningsvärt höga.

Av de 30 provtagningsstationerna var 9 stationer helt opåverkade av bakterier. Ungefär hälften av referensstationerna och ¾ av stationerna på jordbruks mark var vid något tillfälle bakteriepåverkade.

Resultaten från provtagningarna tyder inte på att rester av bekämpningsmedel i grund­ vatten kan betraktas som ett generellt problem.

Merparten av de borrade brunnarna uppvisade de högsta nitrathalterna under februari  och de lägsta halterna i oktober. Bakteriepåverkan var utpräglat årstidsberoende med anmärk­ ningsvärt höga bakteriehalter i 20-26% av proven under kvartål 3 och 4 jämfört med 13% under kvartal 1.