Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Årsrapport för projekt finansierat av Viltvårdsfonden / Naturvårdsverket: Människa och vildsvin – förvaltningsverktyg för svenska populationer
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
Responsible organisation
2012 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
Man and wild boar – management tools for the Swedish population) (English)
Abstract [sv]

Projektet har under 2011 fortsatt föregående års verksamhet, men även inlett fler delstudier kring vildsvinen och dess förvaltning i Sverige. Projektets inriktning avser (utan prioriteringsordning); Inventeringstekniker – Ökad kunskap om ekologi, och beteende relativt mänskliga störningar - Kartläggning av skademönster på gröda och åkermark, inklusive ekonomiska effekter av dessa – Genetik och DNA-teknikens praktiska användning.

Som en del av utvärderingen av olika inventeringstekniker för vildsvin, gjordes en fördjupad jämförelse mellan metoderna Simultana observationer och Viltkameror. Med en täthet av observatörer eller kameror om 0,5-1/100 ha (vid attraktiva platser) aktiva i lämpliga tidsintervall under vinterhalvåret fångar metoderna upp ca 50 respektive 25% av den lokala populationen. Simultana observationer fångade överlag upp 2,5-3,5 gånger fler vildsvin än kamerorna, och förhållandet låg tämligen stabilt mellan olika säsonger.

Medelvärdet för åtta GPS-märkta suggor hemområden i områden med intensiv utfodring var under året 1250 ha. Hemområdet för en galt vid Grimsö, med endast begränsad utfodring, var hela 6840 ha trots att enstaka längre vandringar inte inräknats. Suggorna rörde sig över klart större områden under sommarhalvåret, med exempelvis upprepade vandringar till åkermark om >5 km enkel väg, än vintertid då kopplingen till foderplatser är starkare.

Effekten av en direkt störning av vildsvinsgrupp på åkrar, studerades via GPS-märkta suggors rörelser en period innan respektive efter störningstillfället. Fält som tre suggrupper besökte 4-5 nätter under veckan innan störningen (totalt 12besök), besöktes under hela veckan därefter totalt endast tre gånger. Störning, här i form av jakt på en av gruppens kultingar, av vildsvin från en viss plats tycks alltså ha önskad effekt upp till ca en vecka. Sådana insatser kväll/nattetid kräver dock i praktiken förstås en hel del både tid och ork.

Projektet upprepade 2010 års inventering av vildsvinsskador på 46 fält på Mörkö (tät vildsvinspopulation), med mycket likartade resultat. Mellan 2-3% av arealen med vete, havre och korn (vete högst, korn lägst) var inte möjlig att skörda p.g.a. vildsvinsskador. Det motsvarade ett ekonomiskt bortfall på mellan 70-250 kr/ha. I en enkätstudie bland jordbrukare i fyra län, befanns att brukarna skattade skador (antal, areal) på sina åkrar väldigt likartat som Länstyrelsens besiktningsmän. De flesta fastigheterna i undersökningen hade skador motsvarande inkomstbortfall/kostnad om mellan 5-15 000 kr på årsbasis.

Under 2011 analyserades 170 vildsvinsprover av olika typ i Grimsös genetiklaboratorium. DNA av god kvalité (hela strängar), som ger möjlighet att separera prover ned till individnivå, kan effektivt utvinnas från vävnads- och hårprover, medan spillning bara i enstaka fall gav användbart material. DNA-analyser av sådana prover kan användas för inventeringsändamål via Fångst & återfångst-metoden. Metoden provades för Grimsöområdets begränsade population och skattade på så sätt denna till ca 25 djur, vilket är något lägre än skattningar via andra data kring 40-45 djur. Vi analyserade även graden av släktskap bland djur inom och mellan tre olika områden, vilket fungerade bra och där tydliga skillnader påvisades. Tekniken skulle exempelvis kunna användas för analyser av artens spridning och/eller populationers härkomst.

Under 2011 lades även mycket tid på information om projektets resultat, som föredrag för intresseorganisationer, i fort- och utbildningssyfte (Länstyrelser, kommun, högskolestudenter), kontakter med media samt publicering av rapporter och populärvetenskapliga artiklar.

Abstract [en]

In 2011 the project continued the work from previous years, as well as initiated studies on other aspects of wild boars and their management in Sweden. Studied topics mainly concern; census/monitoring methods – general ecology and behaviour in relation to disturbance – survey of damages to agricultural crops, including economic assessments – genetics and potential applicability of DNA-techniques in management.

Following previous evaluations of different methods to obtain population estimates or indices, a more detailled comparison between Simultaneous observations and Camera traps was made based on GPS-collared wild boar. Observers and cameras at 0,5-1 sites/100 ha (attractive sites, here supplemental feeding stations) in suitable time periods and during winter season, are expected to catch 50 and 25% respectively of the local population. Simultaneous observations noted 2,5-3,5 more animals than cameras, and that relationship was stable among seasons.

The mean value for yearly home-ranges of eight sows, in an area with extensive supplemental feeding, was 1250 ha. The corresponding home-range of one boar (male), with few feeding stations available, was 6840 ha. The sows used much larger areas in the summer season than in autumn-winter, when their movements were more related to the feeding stations.

The effects of a direct disturbance (here culling of one piglet) on wild boar groups visiting crop fields, was studied by the movements of GPS-collared sows before and after the incidence. Fields that were visited almost every night by three of these sows (in total 12 visits) during the week before the disturbance, only got three visits in the week thereafter. This indicates that such disturbance measures may keep wild boar groups away from sensitive crop fields for up to one week, although the method is rather time consuming and preclude quite an effort.

The project repeated a survey of crop damages on 46 fields at Mörkö (dense wild boar population), with similar results as the year before. Varying between crop types (wheat, barley and oats), 2-3% of the fields was not possible to harvest due to wild boar damages. That corresponded to economic losses of 70-250 SEK/ha. A questionnaire among farmers in four counties, combined with field controls by County board staff, showed very similar estimates of the damages (number and extent) on the fields owned by the former group. Most of the examined estates, suffered reduced profits of 5-15 000 SEK that season due to wild boar damages.

During 2011, 170 wild boar samples of varying types were analysed in the genetic laboratory at Grimsö wildlife research station. DNA of sufficient quality for separating samples to the level of individuals may readily be obtained from tissue and hair samples, whereas feces rarely generated useful DNA material. DNA-analyses of suitable samples may be used to estimate local population size by the "catch – recatch" method. We used that method to estimate the limited wild boar population close to Grimsö. The study resulted in an estimate of ca 25 wild boar, which is somewhat lower than estimates based on other data of 40-45 animals. We also analysed the kinship among individuals in three different areas, and typical differences were found both within and between populations. Thus, this method could for example be used to describe dispersal patterns and the origin of or relatedness between populations.

In 2011, a considerable amount of time was allocated to communicating project results. Mainly as talks to stakeholders and managers, lectures to County boards staff and students, but also contacts and interviews for national media and publishing popular science and reports.

Place, publisher, year, edition, pages
2012.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Forskningsanslag, Viltforskning
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-7852Archive number: 802-0162-10OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-7852DiVA, id: diva2:1235649
Available from: 2018-07-26 Created: 2018-07-26 Last updated: 2018-07-26

Open Access in DiVA

Vildsvin_2011.pdf(129 kB)3 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 129 kBChecksum SHA-512
180ff8ec4f99fb94ad4b580fe2e12dbf236300c494c6bfa0fe73ee6ee48fda38dffb76d51094e2715badce3f21b616fe0e6cc3b80403f4be0e3a7d9fcf5b26c5
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Swedish University of Agricultural Sciences
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 3 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 9 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf