Rapportering av normalårskorrigerade fossila koldioxidutsläpp (CO2) utgör inget krav inom rapporteringen till UNFCCC, men de rapporterade länderna uppmuntras att genomföra en sådan rapportering. I Sverige finns starka önskemål från Miljödepartementet att genomföra denna rapportering. Genom en av SMED utvecklad metodik har Sverige årligen fr.o.m. 1999 års data redovisat normalårskorrigerade utsläpp för perioden 1990- ”aktuellt år”. Metoden har successivt utvecklats och förfinats, och omfattar en normalårskorrigering av utsläppen av fossil koldioxid som sammanhänger dels med Sveriges totala fastighetsuppvärmning, dels med variationer i tillgången på vattenkraft. Fastighetsuppvärmningen delas upp i fem separata delar med en optimerad korrigeringsmetod för var och en av delarna: 1) elvärme, 2) fjärrvärme utom elvärme, 3) övrig_flerbostadshus (utom el- och fjärrvärme), 4) övrig_småhus (utom el- och fjärrvärme) och 5) övrig_service (utom el- och fjärrvärme). Dessa fem delar täcker tillsammans all svensk fastighetsuppvärmning. Samtidigt har normalårskorrigeringen av elvärmen beräkningsmässigt integrerats med normalårskorrigeringen av tillgången på vattenkraft för elproduktion.
Väderförhållandena i Sverige varierar mycket mellan åren. Temperatur, instrålning och vind påverkar hur mycket energi som krävs för att värma upp fastigheter för att hålla normal inomhustemperatur. Nederbörden påverkar hur mycket vatten som rinner i vattendragen och därmed möjligheten att producera el med vattenkraft. Med SMHIs ENLOSS-modell som grund görs beräkningar över hur behovet av fastighetsuppvärmning varierar för olika delar av Sverige och mellan olika år. Energibehovet ett visst år, jämfört med en 30-årig normalperiod (1965-1995), uttrycks i form av ett s.k. Energi-Index. Dessa beräkningar kombineras därefter med bränslestatistik för fastighetsuppvärmning och elproduktion samt emissionsfaktorer för fossil CO2 för olika bränslen.
I samband med kvalitetssäkringsarbetet efter föregående års leverans framkom att det funnits brister i delar av den länsuppdelade bränslestatistiken för fastighetsuppvärmning – främst avseende elvärme – som legat till grund de normalårskorrigeringsberäkningar avseende åren 1990-2005 samt 2006-preliminär. Inför årets normalårskorrigeringsrapport har därför SCB genomfört ett förbättrat statistikuttag för hela perioden 1990-2006.
Denna uppdaterade bränslestatistik för fastighetsuppvärmning har inkluderats i årets beräkningar avseende såväl verklig som normalårskorrigerad fossil CO2 från ”All fastighetsuppvärmning exklusive elvärme” samt för den verkliga fossila CO2-emissionen från ”Elproduktion inkl. elvärme”. Normalårkorrigeringen av ”Elproduktion inkl. elvärme” har emellertid endast genomförts med uppdaterad SCB-statistik för åren 2006 och 2007 (för 2007 har använts preliminär statistik). En omräkning för åren 1990-2005 baserad på SCB:s uppdaterade statistikuttag planeras att bli utförd under 2009. En bedömning ger vid handen att skillnaden mellan normalårskorrigerad och verklig fossil CO2 kommer att bli något mindre för åren 1990-2005 då en fullständig omräkning genomförts, men huvuddragen i normalårkorrigeringsresultaten kommer inte att påverkas.
För samtliga år under perioden 1990-2007, utom 1996, har den summerade normalårskorrigerade fossila CO2-emissionen från fastighetsuppvärmning och elproduktion varit större än den verkliga. Detta sammanhänger med att milda vintrar och nederbördsrika år dominerat under perioden, som lett till ett mindre uppvärmningsbehov, mindre behov av fossileldad elproduktion och därmed mindre utsläpp av koldioxid än under ett normalt år. För basåret 1990 och för år 2000 var skillnaden mellan verklig och normalårskorrigerad emission störst. Den normalårskorrigerade fossila CO2-emissionen var ungefär konstant under åren 1990-1999. Fr.o.m. 2000 finns en tendens till minskande normalårskorrigerade emissioner av fossil CO2, främst orsakad av en övergång till biobränsle.
Norrköping: SMHI , 2009. , p. 13