Inom ramen för detta pilotprojekt har data från riksinventeringen av skog (RIS) och

satellitscener använts för att med den statistiska metoden Probabilistic Classifier

klassificera skogstillståndet på skogs- och myrmark inklusive fjäll. Vattendragsnära

skog har definierats utgående från ett virtuellt nätverksbildat vattendragsnät

(VIVAN). Baserat på ca 200 slumpmässigt utvalda källvattendrag i Dalälven, Viskan,

Ätran, Nissan och Lagan har därefter modeller skapats för att skatta typhalterna

för N och P i bäckvattnet utgående från skogstillståndet i bäcknära och mer

avlägsen skog.

Modellernas förklaringsgrad för Tot-N (r2=0,60) och Tot-P (r2=0,31) är betydligt

bättre än de som användes i norra Sverige inom ramen för PLC5 (r2=0,25

respektive (r2=0,11), vilket tyder på att det dels föreligger samband mellan avrinningsområdets

egenskaper och N och P halterna och dels att probabilistisk klassning

är en användbar metod för att skatta dessa egenskaper. Ytterligare en förbättring

jämfört med PLC5 är att Tot-N och Tot-P i södra Sverige samt oorganiskt

kväve och fosfat inte längre behöver hanteras som konstanter. Modellerna för de

oorganiska fraktionerna är dock osäkra.

Typhalterna är betydligt högre än de som användes inom PLC5. Orsaken till

detta är att analysresultaten från de slumpmässigt utvalda vattendragen visar att

sommartid kan närsalthalterna i skogs- och myrbäckar vara betydligt högre än

medel- och medianvärden från längre tidsperioder, som även innehåller säsongsoch

mellanårlig variation. De presenterade typhalterna kan därför inte okritiskt

användas för t.ex. källfördelningsmodellering. För det krävs modeller baserade på

vattenkemisk information även från andra årstider.

Vi stora möjligheter att ytterligare förbättra modellernas både rumsliga och

tidsmässiga precision och för att använda metodiken över hela Sverige. De förbättringar

som krävs är då främst tillgång till enhetliga satellitdata från ett begränsat

tidsfönster för framtagande av differensbilder (används för klassning av löv) och

probabilistisk klassificering, en höjddatabas med högre rumslig (x-, y- och z-led)

upplösning och förnyad simulering av ett virtuellt vattendragsnät alternativt en

förbättrad vattendragskarta samt upprepad provtagning (data bör finnas från vår,

sommar, höst och vinter) av slumpmässigt utvalda skogs- och myrvattendrag för

förbättrad skattning av den temporala variationen i typhalterna. Den teknikutveckling

som krävs på satellitscen- och höjddatabassidan bör finnas tillgänglig inom en

treårsperiod, medan det inte finns medel avsatta för provtagning och analys av

slumpmässigt insamlade prover från olika årstider.