Inom TRK-projektet noterades behovet av ett antal förbättringar inför framtida

beräkningar, bl.a. översyn av kväve-typhalter (N) från skog, myr och fjäll i norra

Sverige. Den använda skogstyphalten i TRK-projektet gav simulerade kvävekoncentrationer

i vattendrag från fjällnära skogar liksom i delar av Norrlands inland

som var för höga jämfört med mätdata i stora avrinningsområden. Resultat från

mätningar av N-förlusterna från skog, myr och fjäll i Göta älvs och Dalälvens

avrinningsområden visar att det föreligger ett höjdberoende för N-typhalterna.

Detta projekt har bestått av två delar. I det första momentet har syftet varit att utveckla

bättre kväve- och fosfortyphalter (N- och P-typhalter) för skog, fjäll och myr genom

att analysera om det föreligger ett generellt höjdberoende för N- och P-typhalterna i

små skogsbäckar i norra Sverige, samt om N- och P-halterna varierar med andra

egenskaper i tillrinningsområdet.

Vattenkemisk information har insamlats från 613 skogs-, fjäll- och myrdominerade

avrinningsområden inom och norr om Värmland, Dalarna, Västmanland och

Gävleborgs län (0,13-249 km2, median 43 km2). Till samtliga mätpunkter har

avrinningsområdet tagits fram med hjälp av manuell skärmdigitalisering och

Lantmäteriets höjddatabas, ur vilken även höjdinformation inhämtats. Markslagen

inom varje avrinningsområde har extraherats ur Röda kartan, Blå kartan och IAKS99.

Klimatdata och högsta kustlinjen har inhämtats från Sveriges Nationalatlas. För att

minimera effekten av annan påverkan än atmosfärsdeposition och skogsbruk har alla

avrinningsområden som innehåller tätortsareal och jordbruksmark sorterats bort.

Dessutom har de vattenkemiska resultaten från tre områden bedömts som outliers.

Detta innebär att resultaten från 259 vattendrag använts för statistisk analys.

Resultaten från denna analys visar att skog, myr och fjäll kan hanteras likvärdigt och

att samma typhalter kan användas oberoende av markslag. Algoritmer har tagits fram

för att beräkna typhalterna för totalkväve (Tot-N) och totalfosfor (Tot-P) utgående

från deras höjdberoende, medan de oorganiska fraktionerna hanteras som konstanta

halter. Organiskt kväve (Org-N) och residualfosfor (Res-P) har beräknats som en

mellanskillnad mellan totalhalt och oorganiska fraktioner. Säsongsdynamik har

introducerats för Tot-N, Org-N, Oorg-N, Tot-P och Res-P, men inte för Oorg-P.

I nästa moment har den framtagna algoritmen för N testats i sex huvudavrinningsområden

i norra Sverige. Totalt har koncentrationer för Tot-N, Oorg-N och

Org-N simulerats i 59 områden och jämförts med uppmätta koncentrationer samt med

tidigare TRK-simuleringar. Efter en första testomgång skedde en mindre justering av

typhalten och säsongsvariationen för Oorg-N.

Slutsatsen är att den framtagna algoritmen för N ger bättre överensstämmelse med

mätdata i TRK-områden än de typhalter som användes för TRK-beräkningarna. Det

finns dock en tendens till för höga simulerade koncentrationer av Tot-N och Org-N,

medan de simulerade Oorg-N-halterna är något lägre än vad mätdata visar.