Sverige rapporterar årligen luftemissioner till UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) i två olika format, dels sectoral approach vilket beräknas från mikrodata i olika sektorer, dels i reference approach som beräknas från bränsleanvändningen i energistatistiken. Klimatrapporteringen granskas av IEA (International Energy Agency) samt av internationella granskarteam, huruvida bränsleanvändningen överensstämmer i reference approach och den energistatistik Sverige rapporterar till IEA. Eftersom även EU måste leverera luftemissioner för EU-totalt till UNFCCC har Eurostat jämfört Sveriges rapporterade reference approach med utsläppsberäkningar gjorda av EU utifrån IEA-data. Granskarna har givit upprepade påpekanden att viss data som rapporterats till UNFCCC enligt reference approach inte överensstämmer med rapporteringen till IEA.

I denna rapport beskrivs reference approach (RA) från UNFCCC-rapporteringen och IEA-rapporteringen och skillnaderna däremellan förklaras.

1.2 Svar till internationella granskare

För att jämföra de två rapporteringarna räknar IEA om bränslemängderna (m3, ton) i IEA-rapporteringen till energi (TJ). De flesta skillnader som då hittas kan förklaras av att IEA använder standardiserade värmevärden i sina beräkningar och i beräkningarna till UNFCCC-rapporteringen används värmevärden anpassade till svenska förhållanden. När data i naturliga enheter jämfördes mellan rapporteringarna minskade skillnaderna avsevärt och flera differenser eliminerades.

Några av de största skillnaderna beror på skillnader i avgränsningar, att bränslen rapporteras under olika rubriker. För några bränsleslag förekom skillnader i beräkningsmetoder, eller att olika datakällor använts. I några fall har revideringar av data skett som inte synts i båda rapporteringarna då data är hämtat vid olika tidpunkter.

För internationell bunkring har man i rapporteringen till UNFCCC lagt mer uppmärksamhet på eventuella korrigeringar av tidsserien än vad som görs i IEA-rapporteringen. Anledningen är att UNFCCC har större krav på kontinuitet. Det här gör att siffrorna kan vara olika mellan rapporteringarna.

En fullständig beskrivning av skillnaderna för varje bränsleslag presenteras i avsnitt 4.2.

1.3 Rekommendationer

Vi rekommenderar att datakällorna och metoderna för ett antal bränslen uppdateras i UNFCCC-rapporteringen, se avsnitt 4.2 för detaljer.

Problem har uppmärksammats med att reviderade siffror ibland inte inkommer till UNFCCC-rapporteringen, eller att skillnader förekommer i data för att det hämtats vid olika tillfällen till de olika rapporteringarna och ändringar har skett mellan tillfällena. Vi rekommenderar därför att varje år se över föregående års data för sådana förändringar eller revideringar. Detta skulle innebära merarbete för energienheten på SCB, vilket måste hanteras.

Trots att samma värmevärden borde användas av SCB:s miljöenhet (RM/MIT), SCB:s energienhet (RM/ET) och av Energimyndigheten (EM) har inte alltid så skett. När uppdateringar eller förändringar sker är informationskedjan lång. Det tar tid för informationen att nå alla berörda parter, eller det är dålig medvetenhet om vilka de berörda parterna är. 5

Energimyndigheten har redan tidigare uppmärksammat detta, och avser att efter sommaren ha ett möte med berörda parter med syfte att åstadkomma en harmonisering av värmevärdena