Floraövervakningen i Västmanlands län startade i ordnade former år 2002, i form av floraväkteri. Övervakningen har sedan bedrivits, huvudsakligen med hjälp av naturintresserade personer, i Länsstyrelsens regi fram till 2010, då ansvaret för verksamheten övertogs av den nybildade Botaniska Föreningen i Västmanlands län (BFiV). Ideellt floraväkteri har därmed pågått i länet i femton år. Detta är den tredje femårsrapporten.

Floraväkteriet är inriktat på kärlväxter, främst sådana som i rödlistningen förts till de nationellt hotade kategorierna Starkt hotad (EN) och Sårbar (VU). Den enda kärlväxten i länet som förts till kategorin Akut hotad (CR), skogsalm, är inte före-mål för floraväkteri. Arter som klassats som Nära hotade (NT) samt ett 80-tal i länet sällsyntare arter ingår också i den regionala verksamheten. Floraväktar-verksamheten bidrar därigenom även med viktiga data till den kärlväxtinventering som startade i länet år 2009 i BFiV:s regi.

Verksamheten har successivt utvecklats, dels genom att nya genomgångar av äldre inventeringsmaterial har tillfört nya lokaler, dels genom att nya lokaler för röd-listade arter upptäckts. Förändringar i den nationella rödlistningen medför också att kompletteringar och omprioriteringar har fått göras.

Vid årsskiftet 2017/2018 var 2 122 lokaler och 4 837 rapporter registrerade i Art-portalens projekt ”Floraväkteri Västmanlands län”. Antalet taxa som registrerats uppgår till 184. Det innebär en avsevärd ökning sedan förra rapporten (Marklund 2013), delvis beroende på att en ny rödlista kom 2015 och med den nya arter att lägga till verksamheten, flera av dem med förhållandevis många förekomster i länet. Antalet lokaler som varit föremål för besök av floraväktare är självfallet betydligt lägre.  

Eftersom verksamheten är beroende av aktiva floraväktare, är den av varierande omfattning i länets olika delar. I sydvästra delen av länet har den varit mer begränsad, medan aktiviteterna på Mälarslätten, i Kolbäcksådalen, i Salatrakten och i delar av Bergslagen varit mer omfattande. Ett 20-tal registrerade flora-väktare har under perioden varit mer eller mindre aktiva.

Denna rapport är en uppdatering och komplettering av den redovisning som gjordes 2013. Den innehåller kortfattade artvisa beskrivningar av vad som hittills registrerats i projektet, med kommentarer kring verksamheten. Tyngdpunkten är lagd på de nationellt hotade arterna (EN, VU), medan de nära hotade (NT) och länsarterna behandlas mer översiktligt. Av naturliga skäl finns inte fullständiga lokalförteckningar och analyser av enskilda lokaler med. All information rörande enskilda lokaler är numera lätt tillgänglig i Artportalen, där besöks- och fynddata kan hämtas för bedömning av hotsituation och åtgärdsbehov.

Särskilt värt att nämna från perioden 2013-2017 är den stora skogsbranden i augusti 2014 på Hälleskogen i Fagersta, Norbergs, Sala och Surahammars kommuner. Den har föranlett besök av många botanister samt inventeringar av bland annat brandgynnade nävor. Det ledde till att vi i länet fick våra första fynd av brandnäva under åren 2015-2016. Det totala antalet rapporter i Artportalen av svedjenäva från brandområdet under perioden 2014-2017 uppgår till över 1 000. Varken brandnäva eller svedjenäva är dock aktuella att följa i floraväkteriet, eftersom de är helt beroende av brand för att visa sig och normalt försvinner efter ett par år. I brandområdet påträffades också en förekomst av höstlåsbräken, som därmed åter är bofast i länet efter många års bortovaro.

I övrigt kan nämnas att tillfälliga extrema lågvattenstånd gjort det möjligt att leta efter strandväxter som rödlånke, slamkrypor, ävjebrodd och ävjepilört. Framför allt vid Dalälven har flera fina fynd gjorts.

Verksamheten kommer även framöver att behöva ses över med avseende på om-fattning och prioriteringar. Nästa rödlista kommer 2020, och kommer med säker-het att medföra förändringar som kommer att avspeglas i floraövervakningen och floraväkteriet.