Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
33 elfisken i reglerade vattendrag i Västmanlands län 2014
Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län.
Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län.
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Under augusti och september månad 2014 elfiskades 33 lokaler i Arbogaån, Hedströmmen, Gisslarboån, Valstaån, Kölstaån, Kolbäcksån, Svartån och Sagån. Alla lokalerna ligger i vattenförekomster. De flesta lokaler finns i biotoper som passar öring. Flera av lokalerna var belägna mellan definitiva vandringshinder, både uppströms och nedströms. De två övergripande motiven var att:

o Studera effekter på fisk i regleringspåverkade vattendragssträckor

o Kartlägga och övervaka fiskbeståndens status och utbredning i länet, framför allt i de stora mälarmynnande åarna. Öring är särskilt intressant att övervaka av flera skäl. Dels är den viktig för den hotade flodpärlmusslans fortplantning och dels är den en bra indikator på fina livsmiljöer för strömvattenlevande växter och djur.

o Ge underlag för bedömningen av den ekologiska statusen för de vattendrag som är klassade som vattenförekomster enligt EU:s vattendirektiv. Fisk är en av tre biologiska parametrar som man tar hänsyn till i detta arbete. I samband med inrapporteringen till elfiskeregistret görs statusbedömningen med hjälp av VIX (VattendragsIndeX).

Vi använde även VIXh som är ett sidoindex till VIX och som visar hydrologisk påverkan. VIXh har endast en klassgräns och det är gränsen mellan god och måttlig påverkan. Den ekologiska statusen för fisk, VIX (och VIXh) som årsmedelvärden, var följande:

Ekologisk status elfiskelokaler VIX (VIXh)

Hög 0 (-)

God 6 (2)

Måttlig 17 (31)

Otillfredsställande 6 (-)

Dålig 4 (-)

Ett nytt index har konstruerats RIX som är tänkt att påvisa regleringspåverkan såsom stor amplitud i uppströms sjö/damm, nolltappning och/eller korttidsreglering. Än så länge gäller detta index enbart för det geografiska området Bergslagen och avrinningsområden i intervallet 4 till 129 km2. Vi jämförde indexen VIX, VIXh och RIX och har även gjort en egen bedömning av den ekologiska statusen. Anledningen är att vi uppfattar index som abstrakt och svårförståeligt. Vår bedömning baseras på att ha varit på plats, med alla intryck det medför samt elfiskeprotokollets data och fångst. Totalt blev det 28 lokaler i jämförelsen. För att kunna jämföra de olika indexen har vi utgått från gränsen mellan måttlig och god status för VIX och VIXh, måttlig och lägre status är påverkad, god och hög status är lika med opåverkad. Se tabell nedan.

Ekologisk status elfiskelokaler, VIX, VIXh, RIX, Vår Bedömning

Påverkad 22 26 21 26

Opåverkad 6 2 7 2

I Hedströmmens övre delar finns fem lokaler med god ekologisk status enligt VIX, men enligt vår bedömning är öringbeståndet alldeles för glest och med svag reproduktion för att kunna anses ha god status.

Den rödlistade arten asp klassificerad som nära hotad (NT) av Artdatabanken fångades inte 2014. Att vuxen asp inte fångas med elfiske är väntat eftersom den endast uppehåller sig i strömmande vatten under vårens lek. Aspynglen vet man mindre om, sannolikt uppehåller de sig en kortare period på lekplatsen efter kläckning för att därefter drifta nedströms för uppväxt i lugnare vatten.

Ål, klassificerad som akut hotad (CR) varken fångades eller observerades i årets elfisken. 

Öring fångades på 8 av 33 lokaler dels i Hedströmmens övre delar och i Ramnäs i Kolbäcksån där ett försök pågår med utsättning av yngel av Håltjärnsöring. 

Lake klassificerad som nära hotad (NT) fångades på 10 av 33 lokaler. 

Stensimpa som är upptagen i EU:s habitatdirektiv fångades på 25 av 33 lokaler.

I tabellen på sidan 7 ser man förekomsten av fångade arter per elfiskelokal och vattendrag. De är också uppdelade efter om de är strömvattenarter eller sjölevande arter. Stensimpa, öring och elritsa är de med störst krav på strömmande vatten. Färna, id, ål, signalkräfta och lake finner man i både strömmande vatten och sjöar. Abborre, mört gädda, benlöja, gers och nissöga är huvudsakligen sjöarter/lugnflyt. Totalt är det 106 förekomster varav 36% strömlevande arter, 23% intermediära och 41% sjölevande arter.

Sjöarternas dominans beror troligtvis på att flera av lokalerna ligger i omedelbar närhet av överdämda strömsträckor d.v.s. långsmala sjöar och vid lågflöden koloniserar sjöarterna de intilliggande strömsträckorna. Men artsammansättningen borde på flera lokaler vara mer lik den som finns i Hedströmmens övre delar.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , p. 80
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakning, Freshwater; Environmental Objectives, Flourishing Lakes and Streams
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-7716OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-7716DiVA, id: diva2:1205576
Available from: 2018-05-14 Created: 2018-05-14 Last updated: 2018-05-14

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Länsstyrelsen Västmanlands län
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf