Projektet Indata mindre punktkällor för PLC5 rapporteringen 2007 har syftat till att

ytterligare förbättra indata rörande belastning av fosfor och kväve från mindre

punktkällor, d.v.s. C- och U-anläggningar, enskilda avlopp och dagvatten till beräkningssystem

för diffus belastning, retention och tillförsel till havet. Arbetet har

byggt vidare på metodik och resultat från projektet Beräkningsmetoder mindre

punktkällor, som genomfördes inom SMED&SLU under 2002-2003.

För enskilda avlopp har en komplettering av tidigare enkätstudier gjorts, och uppgifter

om enskilda avlopp har därmed lämnats av samtliga kommuner i Sverige

utom 31. De flesta av kommunerna för vilka statistik saknas har ett geografiskt läge

som gör dem mindre intressanta ur belastningssynpunkt, då de har få invånare och

ligger långt från havet, d.v.s. har hög retention. I det totala enkätunderlaget finns

det nu uppgifter om 600 864 enskilda avlopp. Enligt uppgifter från SCB finns 745

674 hushåll med enskilt avlopp. Det betyder att enkäternas uppgifter täcker ca 80%

av de enskilda avloppen i Sverige.

Metodiken för belastningsberäkningar från enskilda avlopp har byggts upp mot en

databas skapad i Microsoft Access, där samtliga beräkningar görs genom att SQLfrågor

ställs mot databasen. Detta gör att möjligheterna att göra kompletterande

beräkningar, eventuella framtida förändringar av reningstyper och schabloner,

scenarioberäkningar etc förenklats betydligt. En annan förbättring är att tillskrivning

av fördelning av avloppstyper för de kommuner där denna uppgift saknas har

skett genom att ett riksgenomsnitt beräknats och därefter tillskrivits de kommuner

där uppgiften saknas.

Resultatet av beräkningarna visar att belastningen från enskilda avlopp är 269 ton

fosfor och 1943 ton kväve per år. Dessa resultat är betydligt lägre än de från TRKprojektet

(Brandt och Ejhed, 2002), men i paritet med de som tidigare redovisats

inom SMED&SLU. En stor del av skillnaden mellan resultatet från TRK-projektet

och resultatet som presenteras här förklaras av en lägre antagen nyttjandegrad av

permanenthus än i TRK-projektet. Andra faktorer som är av avgörande betydelse är

olika antaganden rörande reningsgrad för de olika avloppstyperna samt uppskattad

andel avlopp med olika reningstyp.

Inom projektet har en dagvattendatabas byggts upp för samtliga svenska orter med

mer än 200 invånare. Databasen kommer att medföra att vidare uppdateringar och

metodutveckling underlättas. Belastningen av dagvatten redovisas per kommun och

den totala belastningen från dagvatten i Sverige uppskattas till 2500 ton kväve och

240 ton fosfor, vilket är markant högre än vad som redovisades i TRK-projektet. I

TRK-projekt beräknades dock dagvattnet enbart från hårdgjorda ytor medan beräkningar

utförda inom ramen för detta projekt inbegriper flera markanvändningsklasser

som t.ex. skog och öppen mark inom tätorter. Dessutom innefattar beräkningarna

i denna studie regionala skillnader i kvävedeposition.

6

Den dominerande utsläppskällan bland C-anläggningar utgörs av de icke tillståndspliktiga

reningsverken. En mindre källa bedöms vara fiskodlingar. Fiskodlingar

hanteras dock inte inom ramen för detta projekt, där fokus legat på mindre reningsverk.

Ett mindre kvävebidrag kan också komma från användningen av urea vid

avisning på flygplatser, något som inte heller beaktats här.

Emissionsfaktorer för utsläpp från mindre reningsverk har tagits fram, liksom faktisk

anslutningsgrad. För huvudparametrarna kväve och fosfor är beräknade mängder

om 50 ton fosfor och 1 762 ton kväve betydligt mindre än de översiktliga skattningar

som gjordes inom projektet Beräkningsmetodik för mindre punktkällor, där

man anger 160 ton fosfor och 3 200 ton kväve. Huvudsakligen torde skillnaden

bero på att man då antog en genomsnittlig anslutningsgrad på 1 000 pe per verk

vilket, är dubbelt så mycket som den genomsnittliga faktiska anslutningsgrad som

tagits fram i detta projekt.