EU's utsläppshandel för koldioxid (CO2) inleddes 1 januari 2005 och omfattar drygt 700 anläggningar i Sverige. Naturvårdsverket ansvarar för att samla in och granska rapporterade data.

För rapportering av utsläpp till UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP och EU:s Takdirektiv 1990-2005, används i huvudsak SCB:s kvartalsvisa bränsle-statistik som aktivitetsdata. I vissa fall används kompletterande källor som SCB:s industristatistik, miljörapporter och data från direktkontakter med företagen.

Under 2006 genomförde SMED ett projekt där anläggningsspecifika data från kvartalsstatistiken jämfördes med data från utsläppshandelssystemet. En av slutsat-serna var att man i en kommande studie behöver fördjupa jämförelsen för ett antal anläggningar, vilket nu gjorts och resultaten från studien redovisas i denna rapport.

I projektet har den fossila energimängden från 19 anläggningar beräknats i ut-släppshandelsdata och sedan jämförts med energimängderna i kvartalsstatistiken. I de fall energimängderna skiljde sig åt gjordes analyser genom att jämföra energi- och bränsleförbrukning på bränsleslagsnivå. Ett antal anläggningar har kontaktats för att bättre förstå skillnaderna mellan datakällorna. Avfallsförbränning ingår inte i utsläppshandelssystemet och resultaten visar relativt god överensstämmelse mel-lan datakällorna efter det att avfallsförbränning räknats bort från kvartalsstatistiken.

I kvartalsstatistiken och de beräkningar som görs baserat på dessa data finns en rad brister. För det första så skiljer sig de rapporterade bränslemängderna något för många av anläggningarna och med tanke på att handelsdata data är verifierade bör de anses som mer korrekta. På anläggningsnivå kommer dessutom de nationella värmevärden och emissionsfaktorer som användas inte att vara helt korrekta. En annan brist med kvartalsstatistiken är att ovanliga bränslen grupperas i bränsle-grupper som "övriga icke specificerade". För dessa bränslegrupper används mycket osäkra emissionsfaktorer eftersom de inte är anpassade för ett specifikt bränsle eller anläggning. Ett ytterligare problem är att vissa av dessa ovanliga bränslen är felklassade. I utsläppshandelsdata är ofta dessa bränslen delvis biogena och borde således klassas som "Övriga biobränslen".

För att få bättre överensstämmelse mellan kvartalsstatistiken och utsläppshandels-data bör dessa brister ses över.

In Sweden, about 700 plants are included in the European Union Emission Trading Scheme (ETS) for carbon dioxide (CO2), which was launched on the 1st of January 2005. The Swedish Environmental Protection Agency (EPA) is responsible for collecting and reviewing the data.

For reporting of emissions to the UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP and the EU NEC Directive 1990-2005, activity data is mainly based on energy statistics from Statistics Sweden’s quarterly fuel surveys (QS) and the industrial energy survey. In some cases, additional data sources, such as companies’ envi-ronmental reports or direct information from the companies, are used as a comple-ment.

In 2006, a study was performed by SMED to verify plant specific data from the quarterly fuels statistics with data from the ETS. One recommendation in the study was to carry out an in-depth study focussing on a few plants with large differences between their QS and ETS data , which has now been carried out and the results are presented in this report.

In this study the fossil energy amounts from 19 plants have been calculated in the ETS and compared with the energy amounts in the QS. Where differences were found the reasons were analysed comparing the levels of energy and fuel consump-tion by fuel type. Contacts have been made with a few plants to better understand the differences. Waste combustion is not included in the ETS and results show that the coherence is relatively good after waste combustion was excluded from the QS.

The QS and the emission estimations that are made based on those data have a number of deficiencies. First of all, the reported fuel amount differs slightly be-tween the data sets and since ETS data are verified, they are likely to be more cor-rect. Besides, on plant level, the national thermal values and emission factors that are used for the GHG inventory is not totally correct. An other deficiency in the QS is that unconventional fuels are grouped in the QS into for instance "Other not specified fuels". The emission factors of these fuels are associated with very large uncertainties, since they are not specific for the current fuel and plant. Finally, another problem is that some of those unconventional fuels are incorrectly classi-fied. In the ETS some of these fuels are often partly biogenic and should hence be classified as "Other biomass".

The deficiencies identified should be considered to be revised if a better coherence between the QS and the ETS is desired.