Om man jämför resultaten för de olika provpunkterna 1988-2009 med 2010-2015 (18 st) finner man att
halterna har minskat i vattendragen med följande undantag:
• Totalkväve: alla provpunkter utom en (Storsundsån, där det skett en obetydlig ökning).
• Totalfosfor: alla provpunkter utom fyra (en ökning i Gothemån vid provplatserna Södra Aumunds och Högbro samt i Snoderån Ringome dike och oförändrade halter i Snoderån vid Levide).
• Syretärande ämnen (COD): alla provpunkter utom tre (Närkån Stånga, Västergarnsån Liffedarve och Gothemån Hörsne, där de var oförändrade).
• Färgtal: alla provpunkter utom fem. (en ökning i Gothemån Västerbjärs och Snoderån Ringome dike, samt oförändrade halter i Gothemån vid Södra Aumunds och vid Högbro, samt i Snoderån, Levide.
Av de 28 sammanställda provpunkterna var det en som bedömdes ha
hög status, en god, nio måttlig, sex otillfredsställande och elva provpunkter bedömdes ha dålig status (baserad på parametern näringsämnen (fosfor)) 2010-2015.
De högsta arealförlusterna av fosfor 2010-2015 beräknades för Närkån Stånga (Y21) och när det gäller kväve var de högsta arealförlusterna i Snoderån Ringome dike. De lägsta förlusterna av både fosfor och kväve beräknades för Storsundsån Vallmyr.
Visby, 2017. , p. 88