Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Miljöhälsorapport Stockholms län 2017
Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting.
Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting.
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

STOCKHOLMS LÄN VÄXER så det knakar. Fram till år 2050 kommer invånarantalet öka till över 3 miljoner personer. För att möta denna ökning krävs stora satsningar på fler bostäder, ny infrastruktur och utökad service, till exempel i form av förskolor och skolor, vårdinrättningar och handel. Samtidigt finns en vision för Stockholmsregionen att stärka hållbarheten med människan i centrum och förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa. Frågan är – Hur ska det gå ihop? I Miljöhälsorapport Stockholms län 2017 beskriver vi hur invånarnas hälsa påverkas av omgivningsmiljön i Stockholms län. Vi lyfter fram trender i befolkningens miljörelaterade hälsa och pekar på utmaningar som vi kommer att behöva hantera under de närmsta decennierna.

Miljöhälsorapport Stockholms län 2017 är den sjätte i ordningen och den fjärde som handlar om den vuxna befolkningen. Bakom rapporten står Enheten för miljömedicin vid Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms län landsting. Landstinget ansvarar tillsammans med Länsstyrelsen och kommunerna i Stockholm för att ta fram gemensamma strategier och planera för en god miljörelaterad hälsa i länet. I detta arbete är Miljöhälsorapporterna viktiga underlag. Människors hälsa kan ses både som en förutsättning och ett mål för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Goda levnadsvillkor skapar en välmående befolkning som i sin tur skapar en stark och konkurrenskraftig region, vilket ger förutsättningar för välstånd och tillväxt.

Hur är levnadsmiljön i Stockholm?

Levnadsmiljön i Stockholms län är generellt sett mycket god. Grundläggande förutsättningar såsom rent vatten, frisk luft, giftfri mat, fungerande samhällsfunktioner, god bostadsstandard och säkra produkter är i mångt och mycket uppfyllda. Regionen har också en stor andel gröna områden och vatten som har viktiga natur- och kulturvärden och ger möjlighet till fysisk aktivitet och rekreation. Samtidigt finns det fortfarande många faktorer i omgivningen som utgör risker mot hälsa och välbefinnande.

Föroreningar från transporter är vanliga, främst i form av partiklar och avgaser. Trafiken är också en stor källa till buller. Personer som bor nära större vägar, trafikleder, järnvägar och flygplatser är de som är mest utsatta. Därtill kommer föroreningar från industrier och annan verksamhet, till exempel miljögifter som kan ansamlas i mark och urlakas till vattnet. Enligt uppgifter från Länsstyrelsen pekas 11 300 områden i länet ut som misstänkt förorenade. Att känna till var dessa områden finns har avgörande betydelse för var vi bör lokalisera nya bostäder, förskolor, skolor, vårdinrättningar etc. och för att undvika att människor utsätts för farliga ämnen.

Andra källor till miljöfarliga ämnen i vår omgivning är dricksvatten, livsmedel (till exempel fisk, frukt och grönsaker), konsumentprodukter (textilier, rengöringsmedel, målarfärg, hårfärgningsmedel etc.) samt kosmetika och hygienprodukter (schampo, hudkräm, deodorant, parfym etc.). Det finns också hälsorisker kopplat till inomhusmiljön. Bland annat har damm i inomhusmiljön visat sig bidra till en stor del av vår exponering för kemikalier, i synnerhet för barn som oftare vistas på golvet. Andra problem relaterade till inomhusmiljön är miljötobaksrök, buller, fukt, mögel, kvalster, lukt, dålig luftkvalitet och kemiska emissioner. Dessa kan till exempel ge upphov till astma- och luftvägsbesvär och allergiska besvär från ögon, näsa och hals.

Något som också påverkar levnadsmiljön i Stockholms län är förändringarna i klimatet. Klimatforskare spår bland annat att vi kommer få fler värmeböljor och perioder med torka, ökad nederbörd och en längre vegetationsperiod. Hälsoeffekter som kan uppstå till följd av klimatförändringarna är till exempel att fler personer dör på grund av värme (främst äldre personer), ökad smittspridning (borrelia, TBE med mera) och att fler personer drabbas av pollenallergi.

Vilka trender ser vi?

Luftkvalitet

Luftkvaliteten utomhus i Stockholms län har förbättrats kraftigt. Miljökvalitetsnormerna för partiklar (PM10 och PM2,5) klaras i större delen av Stockholms län. Områden där normerna överskrids är längs de större vägarna (till exempel E4 och E18) och längs vägar i tätorter med bebyggelse på båda sidor. Sot och ultrafina partiklar har minskat kraftigt och ligger på rekordlåga halter. Däremot har de senare årens ökande andel av dieseldrivna personbilar och lätta lastbilar gjort att haltminskningen av kvävedioxid, NO2, har planat ut. År 2016 överskreds miljökvalitetsmålet för NO2 vid alla Stockholms stads mätstationer i gatumiljö. Totalt uppskattas 142 000 personer (6,5 procent) i Stockholms län vara utsatta för halter av PM10 som överstiger riktvärdet i miljömålet Frisk luft och 61 000 personer (2,8 procent) beräknas vara utsatta för halter av kvävedioxid (NO2) som överstiger riktvärdet.

Luftföroreningar kan orsaka, bidra till eller förvärra sjukdomar och även påverka dödligheten hos befolkningen. De flesta påverkas marginellt men eftersom en så stor andel av befolkningen utsätts blir den sammantagna effekten på folkhälsan stor. Beräkningar visar att luftföroreningar förkortar Stockholmarnas livslängd med så mycket som 9 månader. Om luftkvaliteten förbättras skulle medellivslängden öka redan inom några år.

Resultat från MHE 15 visar att de flesta (över 90 procent) av invånarna i Stockholms län uppger att luftkvaliteten utanför bostaden är bra, mycket bra eller acceptabel. En viss andel (7,3 procent) rapporterar dock att luftkvaliteten är dålig eller mycket dålig. Den enskilt största orsaken till besvär av luftföroreningar i och i närheten av bostaden är avgaser från vägtrafiken. Avgaser besvärar över 8 procent av befolkningen i länet. Som i undersökningen från 2007 är det oftast de som bor i Stockholms storstadskommuner Stockholm, Solna och Sundbybergs stad som besväras av bilavgaser. Högst andel besvärade finns i Stockholms innerstad, i stadsdelarna Norrmalm/Östermalm/Gamla Stan (17 procent) och Södermalm/Enskede (14 procent).

Buller

Nationellt sett är andelen som utsätts för trafikbuller som överstiger Världshälsoorganisationens (WHO) riktvärde för hur hög ljudnivån får vara utomhus vid fasad cirka 20 procent. För Stockholms län saknas detaljerade uppgifter om hur stor andel av befolkningen som utsätts för hälsoskadliga bullernivåer, men andelen är sannolikt något högre än för Sverige totalt. MHE 15 visar att 438 000 personer (28 procent) av de svarande i Stockholms län har något bostadsfönster mot en större gata/trafikled, järnväg (inklusive tunnelbana, spårvagn etc.) eller industri. Mest utsatta är personer som bor i flerbostadshus där 35 procent har fönster mot bullerutsatt sida jämfört med 16 procent bland de som bor i småhus.

Vanliga besvär som orsakas av buller bland invånarna i Stockholms län är allmän störning, störning av vila, avkoppling och sömn samt försämrad talförståelse och kommunikation. Baserat på resultaten från MHE 15 beräknas att cirka 172 000 personer (11 procent) i Stockholms län är mycket eller väldigtmycket störda av trafikbuller. Motsvarande antal 2007 var drygt 174 000 (cirka 13 procent). Antalet som dagligen eller varje vecka året runt lider av sömnproblem kopplat till trafikbuller beräknas till totalt 70 000 personer (4,6 procent). Att så många personer besväras eller har problem att sova på grund av buller är oroande eftersom detta kan leda till sämre hälsa och livskvalitet.

Klimatförändringar och grönstruktur

I Stockholmsregionen förväntar vi oss att årsmedeltemperaturen kommer att ha ökat med cirka 3–5° C vid det kommande sekelskiftet. Under samma period tros vegetationsperiodens, det vill säga den gröna periodens, längd öka med cirka 60–100 dagar och medelnederbörden/år med 20–30 procent. Värmeböljor kan leda till hälsoproblem och ökat antal dödsfall bland känsliga personer. Med dagens klimatanpassning beräknas antalet personer som dör på grund av värmen öka med över 300 procent de närmaste 30 åren, från 42 till 142 fall per år. Risken för att infektionssjukdomar sprider sig i dricks-, bevattnings- och badvatten förväntas öka, både på grund av att det blir varmare och på grund av ökad nederbörd. Pollensäsongen har också blivit längre totalt sett och påverkar personer med pollenallergi under en större del av året. Resultaten från MHE 15 visar att andelen med pollenallergi har ökat från 30 procent 2007 till 35 procent 2015.

De gröna ytorna i länet har många positiva effekter som kan motverka och mildra effekterna av klimatförändringarna. Bland annat kan de motverka att det uppstår urbana värmeöar som ger höga inomhustemperaturer under värmeböljor och minska risken för översvämningar genom ökad avrinning och genom att ta upp regnvatten. De kan också öka lagring och bindning av koldioxid och filtrera ut andra luftföroreningar. Andra fördelar med grönstruktur i stadsmiljö är att de har många positiva effekter på människors hälsa, bland annat genom att stimulera till fysisk aktivitet och återhämtning.

Enligt resultat från MHE 15 har över 96 procent av befolkningen i Stockholms län ett grönområde, definierat som park, skog eller friluftsområde, inom gångavstånd från sin bostad. Trots det finns det stora skillnader mellan hur ofta olika grupper av befolkningen besöker ett grönområde.

UV-strålning

Människor utsätts för ultraviolett (UV) ljus från solen och från solarier. UV-ljus kan orsaka en rad negativa hälsoeffekter och bland annat leda till hudcancer. Enligt MHE 15 anger nästan 50 procent av länets befolkning att de bränt sig i solen någon gång under de senaste 12 månaderna. Detta är en minskning sedan 2007 då 61 procent angav att de bränt sig. Även andelen som solar i solarier har minskat, från 14 procent 2007 till 7,6 procent 2015. Trots detta ökar fortfarande antalet fall av de allvarligaste cancerformerna, malignt melanom och skivepitelcancer, i Stockholms län. Beräkningar visar att antalet fall av malignt melanom kommer att öka med 42 procent i regionen fram till år 2025 om den nuvarande ökningstakten fortsätter.

Kemikalier och andra miljöföroreningar

Utsläppen av hälsoskadliga kemikalier eller så kallade miljögifter har förändrats över tid. I de flesta fall har man lyckats begränsa stora lokala utsläpp från exempelvis industriell verksamhet. Istället har andra källor, som konsumtionsvaror, fått större betydelse. Idag sprids kemikalierna bland annat via textilier, byggnadsmaterial, elektronik och hygienprodukter men också via dricksvatten och livsmedel. Miljön i Stockholms län belastas mer än andra regioner i landet av olika kemikalier och miljögifter på grund av den stora befolkningen, vilket leder till större mängder konsumtionsvaror, avfall, transporter och annan miljöstörande verksamhet. Dagens miljöproblem orsakas också av sådant som skedde för många år sedan. I Stockholms län finns cirka 11 300 identifierade områden med mark som kan vara förorenad.

Resultat från MHE 15 visar att merparten (cirka 95 procent) av invånarna i Stockholms län i huvudsak dricker kommunalt vatten som är av mycket god kvalitet. Allt fler handlar också ekologiska livsmedel i stor utsträckning (från 18 procent 2007 till 33 procent 2015). En betydande andel av Stockholms läns befolkning uppger att de är överkänsliga eller allergiska mot olika konsumtionsartiklar som kommer i kontakt med huden. Bland annat rapporterar 16 procent nickelallergi och 13 procent överkänslighet eller allergi mot rengörings-, tvätt- och diskmedel.

Miljötobaksrök

Tobaksrök består av mer än 4 000 giftiga eller irriterande ämnen som vid förbränning frisätts i form av gaser eller partiklar. Exponering för miljötobaksrök, också kallat passiv rökning, har visat sig kunna orsaka, bidra till eller förvärra sjukdomar hos både barn och vuxna. Förekomsten av tobaksrökning har minskat över tid och Sverige tillhör de länder som har lägst andel rökare. Detta innebär också att allt färre personer utsätts för miljötobaksrök.

MHE 15 visar att 3,4 procent av länets vuxna befolkning dagligen utsätts för miljötobaksrök i bostaden, på arbetet, eller på annan plats. Det är en minskning jämfört med resultaten från år 2007 då motsvarande andel var 8,3 procent. Andelen som utsätts för miljötobaksrök skiljer sig dock avsevärt mellan olika utbildningsgrupper och det är de lågutbildade som är mest utsatta, 6,1 procent bland personer med grundskoleutbildning jämfört med 1,5 procent bland högskoleutbildade.

Inomhusmiljö

Med inomhusmiljö menas i allmänhet de miljöfaktorer som påverkar oss när vi vistas i byggnader, som bostäder, arbetsplatser och fritidslokaler. Hit hör till exempel luftkvalitet, buller, fukt, mögel, kvalster och avgivning av kemiska ämnen. Att vistas i byggnader med fukt, mögel och kvalster har kopplats till ökade astma- och luftvägsbesvär och allergiska besvär från ögon, näsa och hals.

I Stockholms län uppger 19 procent av befolkningen att det finns fukt och mögel i deras bostad, vilket kan jämföras med 18 procent år 2007. Andelen är högst (26 procent) i bostäder byggda under åren 1941–1960. Rapporteringen är starkt kopplat till boendeform, med högre andel i hyresrätter än i bostadsrätter och småhus. Totalt uppger 7,7 procent av befolkningen i Stockholms län hälsoeffekter i form av ögon-, näs- eller luftvägssymptom minst en gång i veckan relaterade till inomhusmiljön i bostaden. Lika stor andel uppger symptom som relateras till inomhusmiljön på arbetet eller i skolan (7,5 procent). I båda fallen har andelen ökat sedan 2007 (5,3 respektive 5,6 procent).

Allergi och annan överkänslighet i luftvägar och hud

Allergi och annan överkänslighet är ett sammanfattande begrepp för flera sjukdomstillstånd där besvär från luftrör, näsa, ögon, hud och mag-tarmkanal ingår. Besvär från dessa organ är vanliga och omfattar bland annat astma, kronisk luftrörskatarr och obstruktiv lungsjukdom (KOL), allergisk och vasomotorisk snuva och eksem. Totalt anger nästan hälften av invånarna i Stockholms län att de är allergiska eller känsliga mot olika allergiframkallande ämnen, som pollen, pälsdjur, mögel, kvalster eller födoämnen. Orsakerna till allergi och annan överkänslighet är till viss del fortfarande okända men troligtvis spelar både ärftlighet och faktorer i miljön en stor roll. Miljöfaktorer kan också utlösa och försämra symptom hos en person som redan har allergisjukdom.

Totalt har cirka 7 procent av den vuxna befolkningen i Stockholms län astma vilket är ungefär samma som vid undersökningen 2007. Både allergisk snuva och vasomotorisk snuva är vanliga och har ökat sedan den tidigare undersökningen. I Stockholms län rapporterar 27 procent allergiska näsbesvär och 18 procent uppger vasomotoriska näsbesvär. Vanligast av allergisjukdomarna är pollenallergi som ökat från 30procent 2007 till 35 procent 2015. Även pälsdjursallergierna har ökat (från 19 till 22 procent) liksom födoämnesallergierna bland kvinnor (från 16 till 18 procent). För allergi mot kvalster och mögel ses dock ingen ökning. Handeksem rapporteras av totalt 11 procent. Besvären ökar i synnerhet bland unga kvinnor (från 13 till 19 procent mellan 2007 och 2015).

Miljö- och hälsorelaterad livskvalitet

Överlag visar resultaten från MHE 15 att en majoritet (72 procent) av den vuxna befolkningen i Stockholms län skattar sin allmänna hälsa som god eller mycket god. Endast 5,7 procent bedömer hälsan som dålig eller mycket dålig. Det är dock färre som skattar sin hälsa som god i den nuvarande undersökningen jämfört med 2007 (76 procent). Resultaten visar också att det finns samband mellan besvär av olika miljöfaktorer och upplevd livskvalitet. Genomsnittlig upplevd livskvalitet på en så kallad visuell analog skala (VAS) mellan 0 och 100 (där 0 innebär sämst och 100 bäst livskvalitet) är 74,1. Lägst självskattad livskvalitet har de som är besvärade av fukt och mögel eller dålig luft inomhus (61,1 respektive 65,0 på VAS). Även sömnstörning till följd av trafikbuller har en tydlig koppling till en lägre självskattad livskvalitet (66,0 på VAS).

Vilka är de främsta utmaningarna framöver?

En av Stockholms läns främsta utmaningar när det kommer till den miljörelaterade hälsan handlar om föroreningar från transportsektorn. Sedan den 1 juli 2017 gäller höjda riktvärden för buller från väg- och spårtrafik utomhus vid bostäders fasad. Förändringen innebär att fler bostäder kommer att byggas nära större vägar/trafikleder och järnvägar som tidigare ansetts olämpliga ur bullersynpunkt. Med nuvarande riktvärden gäller att vid upp till 60 dBA generellt och 65 dBA för bostäder upp till 35 kvm behöver nyproducerade bostäder inte buller-anpassas genom tillgång till skyddad sida och planlösningar som tar hänsyn till det omgivande bullret. Hur förändringen kommer att inverka på Stockholmarnas hälsa på sikt går i dagsläget inte att säga. Det finns dock en klar risk att besvären och ohälsan till följd av trafikbuller kommer att öka. Det finns även risk för att den positiva utvecklingen gällande andelen som utsätts för luftföroreningar kan komma att brytas då de nya bostäderna byggs i lägen med höga halter av partiklar och avgaser.

Vad gäller den befintliga bostadsmiljön finns flera utmaningar. Besvären från problem i inomhusmiljön tenderar att öka och många bostäder är i stort behov av renovering, i synnerhet bostäder byggda i de så kallade miljonprogramsområdena. En integrerad och trygg boendemiljö främjar hälsan och på motsatt sätt påverkar otrygga boendeförhållanden, trångboddhet eller en segregerad boendemiljö hälsan negativt. Trångboddhet var ett betydande problem i Sverige fram till 1970-talet men har nu åter börjat uppmärksammas. Stockholms län är den region med högst andel trångbodda, både i antal och procentuellt. Här behövs mer kunskap och kartläggning vad gäller medicinska konsekvenser av trångboddhet.

Ytterligare en växande utmaning är hur vi i regionen ska anpassa oss till ett förändrat klimat. Olika klimatscenarion visar på en ökning av årsmedeltemperaturen med 3–5 grader i Stockholms län till nästa sekelskifte. Under samma tidsperiod räknar vi också med att antalet dagar med värmebölja kommer öka, att nederbörden ökar med 20–30 procent och att vegetationsperiodens längd ökar med 60–100 dagar. Sammantaget kommer klimatförändringarna att innebära stora påfrestningar på samhället och riskerar att leda till en rad negativa hälsoeffekter.

Vad behöver vi göra?

Stockholms län har goda möjligheter att skapa en hälsosam levnadsmiljö för sina invånare, under förutsättning att de resurser vi har utvecklas och tas om hand på rätt sätt. Redan idag görs många insatser i Stockholms län för att göra miljön mer hälsosam och för att ställa om till ett klimatsmart och hållbart samhälle, men många utmaningar kvarstår. För att klara befolkningsökningen krävs en god samhällsplanering. Nya bostäder behöver byggas så att de inte inverkar negativt på de boendes hälsa. Möjligheterna att åka kollektivt, gå eller cykla behöver förbättras så att antalet bilresor minskar. Omställning till fossilfria fordon och helt bilfria områden kan minska störningar och hälsoeffekter av buller och luftföroreningar. Parker och annan naturmark behöver skyddas och bevaras så att invånarna har tillgång till tysta och gröna miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet och avkoppling. Det kommer också att behövas omfattande insatser för att motverka de effekter klimatförändringarna har på vår hälsa.

Place, publisher, year, edition, pages
2017. , p. 120
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakning, Health
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-7536OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-7536DiVA, id: diva2:1179140
Available from: 2018-01-31 Created: 2018-01-31 Last updated: 2018-02-12Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(7016 kB)88 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 7016 kBChecksum SHA-512
768316aa55b0e4a165a7d515008de0b39e58b043b8647cf60e73167238de8edfaa0e084529c156ae3b2b4eb4a5bbdb30b579889f9911e918c001c1593f6c0654
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Swedish Environmental Protection AgencyLänsstyrelsen Stockholm
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 88 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 231 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf