Publications
Please wait ...
Simple search
Advanced search
Statistics
English
Svenska
Norsk
Jump to content
Change search
Search
Search
Only documents with full text in DiVA
Cite
Export
BibTex
CSL-JSON
CSV 1
CSV 2
CSV 3
CSV 4
CSV 5
CSV all metadata
CSV all metadata version 2
RIS
Mods
MARC-XML
ETDMS
Link to record
Permanent link
https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-7483
Direct link
http://naturvardsverket.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1172615
Cite
Citation style
apa
ieee
modern-language-association-8th-edition
vancouver
Other style
apa
ieee
modern-language-association-8th-edition
vancouver
Other style
More styles
Language
de-DE
en-GB
en-US
fi-FI
nn-NO
nn-NB
sv-SE
Other locale
de-DE
en-GB
en-US
fi-FI
nn-NO
nn-NB
sv-SE
Other locale
More languages
Output format
html
text
asciidoc
rtf
html
text
asciidoc
rtf
Create
Close
Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:1. Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002-2016
Duberg, Jon
Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Ericson, Ylva
Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
2017 (Swedish)
Report (Other academic)
Abstract [sv]
Fångsterna under provfisket 2016 skiljer sig en del från tidigare år. Till exempel var den trofiska novån den lägsta och diversitetsindexet var det högsta som uppmätts sedan provfisket startade 2002. Detta kan förklaras av en ökad fångst av arter som inte är rovfiskar, främst abborre som är den dominerande rovfisken i Lagnö.
Fångsten av karpfisk, framför allt mört, var också jämförelsevis hög i 2016 års fiske. Under 2015 och 2016 var fångsten karpfiskar för första gången, sedan provfisket i Lagnö inleddes 2002, högre än fångsten av abborre. Orsaken till detta kan vara en kombination av gynnsamma förhållanden för karpfisken (t.ex. nääringsbelastning och minskat predationstryck från rovfisk och möjligen mindre gynnsamma förhållanden för abborren såsom högt fisketryck (framförallt från fritidsfiske) i kombination med en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv och hög exploatering av lek och uppväxthabitat i Lagnös närområde.
Fångsten av stora individer (> 30 cm) har minskat över tid sedan provfisket startade. 2016 fångades det lägsta antalet abborar sedan provfisket inleddes 2002. Vad detta beror på är oklart men kan möjligen kopplas till ökat fisketryck och/eller en ökad naturlig dödlighet.
Totalfångsten visar en positiv trend samtidit som antalet fångade arter per år visar en negativ trend, samverkan av dessa trender bidrar till ett ökat diversitetsindex och minskat trofiskt index.
De arter där det ses förändringar sedan provfisket startade är strömming och tånglake som visar ökande trender, samt björkna och gädda som visar nedåtgående trender.
Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket; torsk och vimma.
Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen längs Sveriges kuster. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Lagnö nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk som ligger på en för hög nivå.
Sammanfattningsvis är det värt att notera att om den utveckling vi ser i Lagnö (med färre stora fiskar, färre stora rovfiskar som gädda och gös, ökade nivåer av karpfisk samt färre arter i fångsten) fortsätter så är det oroande och det är en förändring som inte är önskvärd.
Place, publisher, year, edition, pages
2017. , p. 18
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakning, Coast and sea; Coast and sea, Integrerad kustfiskövervakning; Environmental Objectives, A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos
Identifiers
URN:
urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-7483
OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-7483
DiVA, id:
diva2:1172615
Available from:
2018-01-10
Created:
2018-01-10
Last updated:
2018-01-29
Bibliographically approved
Open Access in DiVA
fulltext
(873 kB)
115 downloads
File information
File name
FULLTEXT01.pdf
File size
873 kB
Checksum
SHA-512
1b605ef919d2ccb0bb39a82ce429e5eb8bccab7579077fea163e4014dcd3b906705d06e6e0145b2bf66e3c6d780673f98a950264c4bfe878ae84f99a4ee69b3b
Type
fulltext
Mimetype
application/pdf
By organisation
Swedish Environmental Protection Agency
Länsstyrelsen Stockholm
Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö
Havs- och vattenmyndigheten, HaV
On the subject
Environmental Sciences
Search outside of DiVA
Google
Google Scholar
Total: 115 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available
urn-nbn
Altmetric score
urn-nbn
Total: 150 hits
Cite
Export
BibTex
CSL-JSON
CSV 1
CSV 2
CSV 3
CSV 4
CSV 5
CSV all metadata
CSV all metadata version 2
RIS
Mods
MARC-XML
ETDMS
Link to record
Permanent link
https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-7483
Direct link
http://naturvardsverket.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1172615
Cite
Citation style
apa
ieee
modern-language-association-8th-edition
vancouver
Other style
apa
ieee
modern-language-association-8th-edition
vancouver
Other style
More styles
Language
de-DE
en-GB
en-US
fi-FI
nn-NO
nn-NB
sv-SE
Other locale
de-DE
en-GB
en-US
fi-FI
nn-NO
nn-NB
sv-SE
Other locale
More languages
Output format
html
text
asciidoc
rtf
html
text
asciidoc
rtf
Create
Close
v. 2.43.0
|
WCAG
|
Swedish environmental protection agency
|
DiVA Log in
DiVA
Logotyp