I oktober 2008 skickade Länsstyrelsen i Gävleborg ut en enkät med frågor om

radonsituationen till samtliga kommuner i länet. Syftet var att få ett underlag och

en utvärdering av kommunernas arbete med radonfrågan. Kartläggningen ska

också utgöra kunskapsunderlag för miljömålsuppföljningen. Astrid Mäkitalo på

Länsstyrelsen Gävleborgs miljöskyddsenhet har sammanställt svaren på frågorna.

Enkäten bestod av tre olika delar. Del A behandlar det förebyggande arbetet, fysisk

planering och bygglov samt den befintliga bebyggelsen, del B avser vattenförsörjning

och i del C övrigt, det vill säga det dominerande radonproblemet samt kommande

radonkampanjer. Alla kommuner besvarade enkäten.

9 kommuner uppger att samtliga eller i stort sett samtliga skolor har mätts. Cirka 40

skolor och förskolor har haft radonhalter över 200 Bq/m

3. Kommunerna känner enligt

enkäten till ca 40 fall där åtgärder vidtagits. Alla har kontrollmätts efter åtgärd och 3

har fortfarande, efter åtgärd, radonhalter över 200 Bq/m

3. Vi når därmed inte de

regionala miljömålet om att radonhalten år 2010 ska vara lägre än 200 Bq/m

3 luft i

alla skolor och förskolor.

En mycket stor andel av åtgärdade och kontrollmätta småhus har fortfarande radonhalter

över 200 Bq/m

3 i inomhusluften. Detta överskrider det nationella och regionala

miljömålet som säger att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m

3.

Hur många bostäder som mätts, är utifrån detta material omöjligt att bedöma.

Hur långt olika kommuner kommit med mätningar i byggnader och vatten varierar.

Hanteringen av ärenden är olika, likaså hur krav på åtgärder ställs. Svaren visar att

man i många kommuner har svårt att arbeta med radonproblematiken i den utsträckning

som man önskar. Mycket arbete med mätningar och åtgärder, både vad gäller bostäder

och vatten, återstår