Som en del av Hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) genomförs exponeringsstudier på cancerframkallande luftföroreningar. Syftet är att långsiktigt följa hur den svenska befolkningen exponeras för hälsoskadliga ämnen via luft. Personburna och stationära mätningar startade år 2000 och utförs enligt ett rullande schema i fem olika städer i Sverige. De orter som ingår i projektet är Göteborg, Umeå, Stockholm och Malmö samt Lindesberg, som representerar en mindre inlandskommun. Samtliga orter har nu genomfört tre mätomgångar. De ämnen som undersöks är bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, kvävedioxid, partiklar (PM2,5) och polycykliska aromatiska kolväten (PAHer).

Undersökningen genomfördes i Lindesberg under hösten 2016 på 40 slumpvis utvalda personer (16 män och 24 kvinnor) i åldrarna 20-50 år. Upprepad mätning gjordes på 20 av deltagarna (14 kvinnor och 6 män). Andelen svar om ett eventuellt deltagande i studien (svarsfrekvensen) var 45 %, medan andelen deltagare (deltagarfrekvensen) var 27 %. Tjugo av deltagarna deltog även till mätningar av PM2,5 och PAHer i deras bostad. Lindesberg genomför inga egna mätningar av bakgrundshalter. Därför genomfördes 6 bakgrundsmätningar vid en tillfällig mätstation på Kungsgatan i Lindesberg, där Bergslagens Miljö- och Byggnadsförvaltning är inkvarterad.

Personburna mätningar

Vid de personburna mätningarna var medianexponeringen av bensen 1,3 μg/m3, vilket är den lågrisknivå som Institutet för miljömedicin (IMM) anger. För 1,3-butadien var medianvärdet 0,32 μg/m3, vilket är över miljökvalitetsmålet på 0,2 μg/m3. För formaldehyd är miljökvalitetsmålet 10 μg/m3 och den uppmätta medianhalten var 14 μg/m3. Medianhalten av kvävedioxid var 9,2 μg/m3, vilket underskrider miljökvalitetsnormens riktvärde på 40 μg/m3 och miljökvalitetsmålet på 20 μg/m3. Halterna av bensen, 1,3-butadien och formaldehyd har minskat sedan 2005 medan kvävedioxidhalten har ökat. Totalt sågs en större mellan-individ-variation av bensen (67 %), 1,3-butadien (80 %) och kvävedioxid (54 %), i studien än inom-individ-variation.

Mätningar i bostaden

Medianhalten av PM2,5 i deltagarnas vardagsrum var 7,2 μg/m3, vilket är under miljökvalitetsmålet på 10 μg/m3. PAHer som bens(a)pyren analyserades också och medianvärdet var 18 pg/m3, vilket ligger under rikt- och gränsvärden. Halterna av bens(a)pyren har minskat sedan 2005.

Urbana bakgrundsmätningar

Vid de urbana bakgrundsmätningarna låg medianvärdet av PM2,5 på 3,3 μg/m3 och bens(a)pyren på 45 pg/m3. Båda dessa värden underskrider respektive riktvärde. Halterna av PM2,5 och bens(a)pyren har minskat i den urbana bakgrunden sedan 2005. Den urbana bakgrundsmätningens halter av bensen, 1,3-butadien, kvävedioxid och formaldehyd var under miljökvalitetsnormen och miljökvalitetsmålet.

Studien visar att personburna mätningarna har högre halter av de undersökta ämnena jämfört med de stationära mätningarna. Det är därför viktigt att fortsätta med personburna mätningar för att bedöma individernas exponering av cancerframkallande ämnen i luft.