Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
KORPÅSEN: flora och markanvändning
Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
1985 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Korpåsens by och Laxbo hemman uppstod under 1700-talet som en av alla de finnbosättningar som blommade upp i Hälsingland från år 1600 och framåt. Byn var under 1800-talet ett livligt centrum för skogsbyggden och hade som mest 24 gårdar med 170 personer, vilket var större än t o m Halssela kyrkby. Byn avfolkades i snabb takt under 40- och 50-Talet, och 1965 flyttade den sista fast befolkningen. De flesta gårdarna är i dag rivna, men fortfarande används fem gårdar som fritidsbostäder. 1979 öppnades jordbruket på Lamsås och Laxbo genom Göran Sandells försorg.

Jordbruket har bestått av vall-, havre- och kornodlingar på mindre stenrensade och utjämnade tegar och mellan dem har hackslåtter med lie bedrivits. Byn har varit avgränsad mot skogen med en gemensam gärdsgård och innanför denna har tidigare all mark utnyttjats för hötäkt. Slåtterängen mellan åkertegarna har beskrivits av Halden (1955) som löväng. Jordbruket har fortgått på detta sätt ända fram till nedläggningen på 50- och 60-talet, om än i avtagande skala.

Det småskaliga jordbruket och de lokalt mycket varierande förhållandena i lutning, blockighet, översilning etc har gjort att området i dag är en mosaik av igenväxningen på slåtterängarna har gått mycket snabbt och i detta ligger det största hotet mot Korpåsens flora och leende landskap. Större delen av åkertegarna är dock fortflora öppna även om de som ligger på Iggesunds Bruks marker är i genplanterade med gran.

Marken är kraftigt diabaspåverkad, och detta tillsammans med söderläget samt den för växttäcket positiva markanvändningen har gjort att flora i området är mycket rik och kan uppvisa ett flertal för Hälsingland ovanligare arter.

I lunderna finns en rik flora av näringskrävande arter som kransrams, skogsvicker, vårärt, trolldruva, blåsippa, ormbär, tvåblad, grönkulla och tibast. På fuktängar och ikär återfinns som kung-Karls spria, kärrspria, gräsull, kärrull, tagelsäv, brudsporre, myggblomster, ängsnycklar och starrarter som Carex heleonastes, C. diandra och C. capillaris. I bäckar och vid källor växer fjälldunört, källdunört, storgröe, lundstjärnblomma, strutbräken, källört och starrarterna Carex media, C. disperma och C. loliaceae. Åkrarns flora domineras i dag av daggkåpearter och skogsnäva. På torrare partier på ängarna kan man finns brudsporre, fältgentiana, vanlig låsbräken, höstlåbräken, fältarv och blåsuga.

Place, publisher, year, edition, pages
Gävle: Länsstyrelsen , 1985. , p. 111
Series
Rapport / Länsstyrelsen Gävleborg, ISSN 0284-5954 ; 1985:1
Keywords [sv]
historia, finnbosattning, Flora, vegetation, Kärlväxter, mossor
National Category
Other Earth and Related Environmental Sciences Botany
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-7275OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-7275DiVA, id: diva2:1151732
Note

Hassela socken

Available from: 2017-10-24 Created: 2017-10-24 Last updated: 2017-11-08Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(15136 kB)12 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 15136 kBChecksum SHA-512
7de4e905d0dce496a85b13169dc5636c4378936864ce8ce1c78eca27e85a3dc4cab341d92b188f53fd11476de2b33f47d1cb33b7f6a8cf64e1f1fb2702d2964f
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Länsstyrelsen Gävleborg
Other Earth and Related Environmental SciencesBotany

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 12 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 29 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf