Fyra referensvattendrag med fleråriga tidsserier av vattenkemi, 51 vattendrag provtagna en

gång under basflöde och 120 källsjöar i Gävleborgs län används i denna studie för att bredda

bilden av försurningsläget i länets vattendrag och sjöar. Denna rapport bottnar i att högst 15 %

av vattendragssträckan ska vara försurad år 2010 enligt de nationella miljömålen. Syftet med

denna rapport är därför att utveckla en metod för att beräkna den försurade vattendragssträckan

i Gävleborgs län. Förutom detta görs en regional analys av dagens och framtidens

försurningsläge.

Andelen försurade vattendrag i länet har beräknats till ca 2 %, vilket innebär att ca 400-500

km vattendrag i Gävleborg kan vara försurad. Olika vägar för att nå den försurade sträckan

har dock prövats och det värsta scenariot innebär att närmare 10 % av länets vattendragssträcka

skulle kunna tänkas vara försurat, vilket dock inte ses som realistiskt. Med dessa

beräkningar kan dock miljömålet ”högst 15 % försurad vattendragssträcka” anses vara uppnått

för Gävleborgs län.

Med hjälp av episodmodellen (BDM) har en bedömning av försurningsläget under vårfloden i

referensvattendragen varit möjlig. Depositionen har minskat kraftigt de senaste åren, vilket

har lett till en mindre försurningspåverkan i de undersökta vattendragen (vilket motsvarar det

man sett i andra delar av Norrland). Samtliga analyserade episoder (vårfloder) i referensvattendragen

klassades dessutom som obetydligt påverkade.

Resultaten från en enpunktsmodell av BDM (pBDM) med 51 vattendrag och med 120

källsjöar ger mycket liknande resultat. Båda dessa pekar på att andelen försurningspåverkade

områden i länet idag är liten, vilket gör det svårt att komma med förslag på områden som bör

övervakas noggrannare. Den minskande depositionen av försurande ämnen och den relativa

återhämtningen hos studerade vattendrag tyder också på att andelen försurade vattendrag

kommer att vara mycket liten år 2020.

Precisionen hos de nationella bedömningsgrunderna testades också under basflöde på

enpunktsvattendragen, vilket resulterade i att endast 68 % av vattendragen ansågs vara

obetydlig eller måttlig försurningspåverkat med stöd av pH och 74 % med stöd av alkalinitet.

Detta innebär att många vattendrag hamnar i en ’sämre’ klass än de borde. Klassningen av

toxiskt aluminium (Ali) ger däremot en trovärdigare bild av tillståndet, då 94 % av vattendrag

anses vara obetydligt eller måttligt försurat.

Även om miljömålet är uppnått i och med att mindre än 15 % av Gävleborgs vattendragssträcka

är försurad bör man ha i medvetande att de vattendrag som fortfarande är försurade

behöver åtgärdas. Dessutom är försurning inte det enda problem man har i vattendrag och

sjöar idag. Vandringshinder, flottledsrensningar och övergödning är exempel på andra

problem som kan behöva åtgärdas. Med en fungerande och kraftfull miljöövervakning kan

framtiden dock se ljus ut för Gävleborgs sötvattensekosystem.