Vid riskminskningsarbete med kemikalier saknas ofta exponeringsdata. Denna rapport visar på en metod att bearbeta konfidentiell information i Kemikalieinspektionens produktregister så att man kan få fram ett icke-konfidentiell ExponeringsIndex som bygger på den svenska kemikaliehanteringen. Det är tänkt att detta index ska komplettera befintlig kunskap om industriella punktkällor genom att främst fokusera på diffusa spridningar. En förstudie finansierad av Naturvårdsverket gjord 2002 lades grunderna för hur man kan räkna fram ett ExponeringsIndex. Naturvårdsverket har även finansierat detta fortsättningsprojekt som har till syfte att ta fram en färdig metod. p.g.a. konfidentialitet måste själva databearbetningen göras på Produktregistret.

Användbar information i produktregistret är kemikaliesammansättning av kemiska produkter, funktion och användningsområde för produkter, kvantiteter, konsumenttillgänglighet samt farosymbol på etiketten. Registret innehåller årligen uppdaterad information om 65 000 produkter innehållande ca 15 000 olika ämnen.

Metodiken kräver beräkning i flera steg. Först beräknas ett s.k. HanteringsIndex som beskriver en kemikalies generella potential att spridas från en viss typ av kemikaliehantering. Detta görs för varje specifik kemikaliemängd i respektive produkt. Därefter adderas HanteringsIndex ihop för respektive ämne till ett ämnesspecifikt HanteringsIndex. Det sista steget är att räkna in kvantitativa uppgifter för respektive ämne till ett s.k. ExponeringsIndex. ExponeringsIndex har tagits fram för ca 10 000 ämnen och är ett grovt mått på sannolikheten för att ett specifikt ämne exponerar en viss typ av recipient.

Metodiken beräknar index för fem olika recipienter representerande "ytvatten", "jord", "luft", "reningsverk" och "människa". Då kemisk/fysikaliska data inte kan inkluderas för så många ämnen är metodens förmåga att prognostisera spridning begränsad till närmiljöer kring olika kemikaliehanteringar. Därför benämns dessa "primärrecipienter".

In the chemical risk reduction work information on exposure data are often limited. In this report a method is presented that transform confidential data in the Product Register of the Swedish National Chemicals Inspectorate into a national non-confidential ExposureIndex. With a focus on the diffuse emissions from professional and private use of chemicals this Index will complement the existing knowledge on exposure from industrial point sources. A pilot study from 2002, financed by the Swedish EPA, established the fundamentals for the ExposureIndex. The Swedish EPA has also financed this final study in which a complete calculation method is developed. Due to the confidentiality of the base information all calculations have to be done at the Product Register.

The following product specific data in the register where used: 1) chemical composition 2) use category 3) industrial category 4) annual amounts 5) consumer availability 6) hazard labelling. The Product Register stores information on 65 000 chemical products (preparations, year 2002). These products consist of 15 000 different substances.

This method is subdivided into several steps. First a UseIndex is calculated describing the general potential for a substance to be released from a specific product use. A product specific UseIndex is calculated for each specific chemical amounts in each product in the register. All product specific UseIndex values for a substance are then add to at substance specific UseIndex. In the last step the quantity is introduced into the calculation to create an "ExposureIndex". The ExposureIndex is an indicator for the possibility of a substance to expose a certain recipient, based on the total use pattern of the chemical in Sweden. ExposureIndex have been calculated for about 10 000 substances.

The method calculates an ExposureIndex value for each of five different recipients. They represent "Surface water", "Soil", "Air", Sewage Treatment Plant ("STP") and "Human". Since chemical/physical data is not possible to be included for such a large number of substances, these recipients represent only the near surroundings. Therefore, they are named "primary-recipients".