Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Monitoring of POPs in human milk from Stockholm and Gothenburg, 1972-2015: Updated version – 2017-09-01
Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
Show others and affiliations
Responsible organisation
2017 (English)Report (Other academic)Alternative title
Övervakning av POPs i bröstmjölk från Stockholm och Göteborg, 1972-2015 (Swedish)
Abstract [sv]

Dr. Koidu Norén, vid Karolinska Institutet, initierade övervakning av human hälsa i Sverige när hon började samla in och analysera organiska föroreningar i modersmjölk från Stockholmsområdet redan 1967. Sedan 1972 har de prover som samlats in lagrats frusna för retrospektiv analys av miljöföroreningar. År 1997 överfördes denna mjölksamling till miljöprovbanken vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm som då även tog över ansvaret för insamlingen i Stockholmsområdet, via Modersmjölkcentralen på Södersjukhuset. Modersmjölk har även samlats in i Göteborg sedan 2007 via Modersmjölkcentralen/Arbets- och miljömedicinska institutionen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

I denna rapport sammanfattas den nationella övervakning av modersmjölk med avseende på persistenta organiska miljögifter, som utförts sedan 1972 från Stockholm och Göteborg och som finansierats av Naturvårdsverket. Syftet med studien kan sammanfattas enligt följande: • Undersöka halter av klorerade ämnen (PCBer, DDTer, HCHer, HCB, dioxiner och furaner), bromerade flamskyddsmedel (PBDEer, HBCDD och DBE-DBCH) samt perfluorerade ämnen (PFASs) i modersmjölk från Stockholm och Göteborg.

• Utvärdera långsiktiga tidstrender i Stockholm (1972-2014) och Göteborg (2007-2015).

• Undersöka skillnader i mönster av samansättningen av de övervakade ämnena mellan Stockholm och Göteborg. • Undersöka om variationen på individnivå gällande PFASs skiljer sig mellan Stockholm och Göteborg 2012. Fetthalt Modersmjölk från Stockholm uppvisade generellt en uppåtgående trend i fetthalt under hela övervakningsperioden (1972-2014), även om en nedåtgående trend observerades under den senaste tioårsperioden. En förändring av analysmetod 2011 kan emellertid ha påverkat utvecklingen under den senaste tioårsperioden. En ökning i fetthalt indikerades i modersmjölk från Göteborg (2007-2015). Fetthalten var något högre i modersmjölk från Göteborg 2015 jämfört med modermjölk från Stockholm 2014 (4.0 respektive 3.4 %). Fetthalter som rapporterats i andra studier är ligger i nivå med de fetthalter som rapporterats i denna studie.

PCBer Halterna av samtliga kongener som uppmätts, d.v.s. CB-180, CB-153, CB-138 och CB-118 minskade över tid (7-11 % per år) i modersmjölk från både Stockholm och Göteborg, med undantag för CB-28 för vilken ingen trend kunde detekteras. De minskande halterna över tid stämmer väl överens med temporala trender som rapporterats i modersmjölk från Uppsala (7 % per år) (1996-2012) samt i japansk modersmjölk (7.5 % per år). Koncentrationerna av de uppmätta kongenerna var jämförbara mellan Stockholm och Göteborg och låg även på liknande nivåer som i modersmjölk från Uppsala. I jämförelse med andra europeiska länder var koncentrationerna av CB-153 (som är den kongenern som generellt sett förekommer i 8

högst halter i modersmjölk) lägre än i övriga Europa. Inga signifikanta skillnader detekterades gällande PCB-kongenermönster mellan Stockholm och Göteborg.

DDTer, HCHer och HCB Koncentrationerna av DDE, DDT och HCB i modersmjölk från Stockholm (1972-2014) minskade över hela övervakningsperioden (7-11 % per år) vilket även halterna av DDE och DDT i modersmjölk från Göteborg (2007-2015) gjort under den senaste tioårsperioden (7 och 12 % per år). Tidstrender för DDE i modersmjölk från Uppsala (1996-2012) och Japan uppvisar minskande halter i samma storleksordning (7.4 och 9.1 % per år). Även halterna av HCB i modersmjölk från Uppsala minskar (5.9 % per år). Koncentrationerna av DDE, DDT samt β-HCH var något högre i Stockholm än i Göteborg, medan HCB halterna var något högre i modersmjölk från Göteborg. Koncentrationerna av DDE, HCB och β-HCH låg i nivå med koncentrationer uppmätta i modersmjölk från Uppsala, men låg i det lägre spannet av koncentrationer rapporterade från andra europeiska länder. Ingen signifikant skillnad i mönster observerades för DDE-, DDT-, HCB- och β-HCH i modersmjölk mellan Stockholm och Göteborg. PCDDer/PCDFer och dl-PCBer Koncentrationerna av ΣPCDDer, ΣPCDFer, Σdl-PCBer och ΣPCDDer + PCDFer + dl-PCBer i modersmjölk från Stockholm (1972-2014) och Göteborg (2007-2015) minskade sett över hela övervakningsperioden (5.6-6.5 % per år). Under den senaste tioårsperioden har dock inga signifikanta minskningar observerats i modersmjölk från Stockholm. En tänkbar förklaring till detta skulle kunna vara att det skett ett byte i analyslaboratorium 2012 vilket kan ha påverkat möjligheten att upptäcka trender. Halterna i modersmjölk från Uppsala (1996-2012) minskade i samma storleksordning som i Stockholm och Göteborg sett över hela tidsperioden. Koncentrationerna av ΣPCDDer, ΣPCDFer, Σdl-PCBer och ΣPCDDer + PCDFer + dl-PCBer var jämförbara mellan Stockholm och Göteborg och även jämförbara med koncentrationer uppmätta i modersmjölk från Uppsala. I jämförelse med andra europeiska länder låg de i det lägre spannet. Ingen signifikant skillnad i mönster observerades för ΣPCDDer, ΣPCDFer, Σdl-PCBer mellan Stockholm och Göteborg. PBDEer och HBCDD Koncentrationerna av BDE-47, BDE-99 och BDE-100 i modersmjölk från Göteborg minskade 2007-2015 (18-21 % per år). I kontrast till detta observerades inga signifikanta log-linjära tidstrender i modersmjölk från Stockholm, varken över hela tidsperioden eller under den senaste tioårsperioden. Dock var koncentrationerna av BDE-47, BDE-99 och BDE-100 i de två proven från 2013 (Stockholm) avsevärt högre än koncentrationerna omkringliggande år vilket påverkar möjligheten att upptäcka trender under den senaste tioårsperioden. Bytet av analyslaboratorium 2010 kan också ha påverkat möjligheten att detektera trender. Den minskning av BDE koncentrationer som rapporterats i modersmjölk från Göteborg i denna studie är i samma storleksordning som den förändring som rapporterats i modersmjölk från Uppsala (1996-2012) (5-10 % per år). Koncentrationerna av samtliga bromerade flamskyddsmedel rapporterade här (d.v.s. BDE-28, BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 och HBCDD) var högre i Stockholm än i Göteborg. Koncentrationer uppmätta i modersmjölk från Uppsala var högre än i Göteborg men lägre än i Stockholm, med undantag för HBCDD där halterna i Uppsalamjölken även var högre än i Stockholmsmjölken. I jämförelse med andra europeiska länder låg halterna av BDE-47 i Stockholmsmjölken i jämförbar nivå, medan HBCDD halterna i modersmjölk från både Stockholm och Göteborg låg lägre. Det fanns ingen signifikant skillnad i mönstret för BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 och HBCDD mellan Stockholm och Göteborg. 9

PFAS Koncentrationerna av PFDA, PFHxS, PFNA, PFTriDA och PFUDA i modersmjölk från Stockholm ökade signifikant under hela övervakningsperioden (1972-2014), medan PFOA-koncentrationerna minskade. Koncentrationen av PFNA och PFDA ökade även i blodprover från ammande kvinnor i Uppsala (1996-2010). I modersmjölk från Göteborg upptäcktes signifikanta nedåtgående trender (2007-2015) för PFDoDA, PFHxS och PFOA, och det var även fallet för PFOS i Stockholm under den senaste tioårsperioden. Inga generella skillnader i koncentration observerades mellan Stockholm and Göteborg. I jämförelse med modersmjölk från andra länder över hela världen var halterna av PFOS och PFOA jämförbara, men i det lägre spannet, vilket även var fallet i jämförelse med koncentrationer i modersmjölk från Uppsala (2004). Ingen signifikant skillnad i mönster observerades för PFOA, PFOS, PFNA, PFDA, PFUDA och PFTriDA mellan Stockholm och Göteborg. Den individuella variationen 2012 var störst för PFTeDA i modersmjölk från både Stockholm och Göteborg. PFOA, PFUA och PFNA uppvisade den lägsta individuella variationen. FOSA uppvisade en signifikant skillnad i individuell variation mellan modersmjölk från Stockholm och Göteborg, vilket skulle kunna indikera en skillnad i kontaminering. Dock uppmättes det ingen signifikant skillnad för kvarvarande PFAS.

Abstract [en]

The environmental contaminants examined in this report can be classified into five groups –organochlorine pesticides (DDTs, HCHs and HCB), polychlorinated biphenyls (PCBs), brominated flame retardants (PBDEs and HBCDD), dioxins, furans and dioxin-like PCBs (PCDD/PCDFs and dl-PCBs) and perfluorinated compounds (PFASs). Each of these contaminants has been examined in human milk from Stockholm and Gothenburg. The following summary examines overall trends, both spatial and temporal, for the five groups and also individual differences in PFASs concentration between Stockholm and Gothenburg.

Fat Content

Human milk from Stockholm displayed an upward trend in fat content during the whole monitoring period, although a downward trend was observed during the most recent ten years. However, a change in analythical method in 2011 might have had an impact on the trend during the most recent ten years. Increasing fat content was indicated in human milk from Gothenburg (2007-2015). The fat content estimated from the smoothed line was slightly higher in the milk from Gothenburg than in the milk from Stockholm.

PCBs

Generally, a downward trend was observed for all congeners measured i.e. CB-180, CB-153, CB-138 and CB-118 in human milk from both Stockholm and Gothenburg, with the exception of CB-28 for which no trend was detected. The concentrations of the measured congeners were comparable between Stockholm and Gothenburg and there was no significant difference in PCB congener pattern between the two cities.

DDTs, HCHs and HCB

The concentrations of DDE, DDT and HCB in human milk from Stockholm decreased significantly during the whole monitoring period and so did DDE and DDT in the milk from Gothenburg during the most recent ten years. The concentrations of DDE, DDT and β-HCH estimated from the smoothed line were slightly higher in Stockholm than in Gothenburg whereas HCB was slightly higher in Gothenburg. There was no significant difference in the DDE, DDT, HCB and β-HCH pattern between Stockholm and Gothenburg.

PCDD/PCDFs and dl-PCBs

The concentrations of ΣPCDDs, ΣPCDFs, Σdl-PCBs and ΣPCDDs+PCDFs+dl-PCBs in human milk from Stockholm and Gothenburg decreased significantly during the whole monitoring period. However during the most recent ten years no trends were observed for the Stockholm milk. The concentrations were comparable between Stockholm and Gothenburg and there was no significant difference in the pattern for ΣPCDDs, ΣPCDFs, Σdl-PCBs between Stockholm and Gothenburg.

PBDEs and HBCDD

The concentrations of BDE-47, BDE-99 and BDE-100 in human milk from Gothenburg decreased significantly during 2007-2015 whereas no trends were observed in the milk from Stockholm. The concentrations estimated from the smoothed line were higher in Stockholm than in Gothenburg for all BFRs reported here (i.e. BDE-28, BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 and HBCDD). There was no significant difference in the pattern for BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 and HBCDD between Stockholm and Gothenburg. 11

PFASs

The concentrations of PFDA, PFHxS, PFNA, PFTriDA and PFUDA in human milk from Stockholm increased significantly during the whole monitoring period, whereas PFOA concentrations were decreasing. In the human milk samples from Gothenburg significant downward trends were detected for PFDoDA, PFHxS and PFOA and that was also the case for PFOS in Stockholm for the most recent ten years. There were no general differences in the concentrations estimated from the smoothed line between Stockholm and Gothenburg and no significant difference in the pattern was observed for PFOA, PFOS, PFNA, PFDA, PFUDA and PFTriDA between Stockholm and Gothenburg.

Place, publisher, year, edition, pages
2017. , 63 p.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljöövervakning, Health; Environmental Objectives, A Non-Toxic Environment
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-7165OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-7165DiVA: diva2:1138755
Available from: 2017-09-06 Created: 2017-09-06 Last updated: 2017-09-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(3506 kB)74 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 3506 kBChecksum SHA-512
0590782abd1b455adb21870bb0c6f19ec012686359ac667b77f9603da44b45b01ba89b105d8ee40d2550d02d85eb1c9719fb4c27e35f2073a53ebd3efa726ac2
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Naturhistoriska riksmuseet, NRMLivsmedelsverket, SLVStockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITMSahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 74 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 19 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf