Väddnätfjärilen Euphydryas aurinia Dagfjärilen väddnätfjäril Euphydryas aurinia, (tidigare kallad ärenprisnätfjäril) är en medelstor nätfjäril med ett vingspann på 33-46 mm. Fjärilen är beroende av sin värdväxt ängsvädd (Succisa pratensis) som honan lägger sina ägg på. Larverna lever i sociala kullgrupper och äter av ängsväddsbladen. Larverna övervintrar gemensamt i ett kraftigare och vattentätt vinterspinn. På våren särar gruppen på sig och larverna börjar själva att söka efter ängsväddsblad. Flygtiden för den fulländade och vuxna
fjärilen är mellan slutet av maj till början av juli.
Väddnätfjärilen har minskat kraftigt över hela Västeuropa. Den omfattas därför
av EU:s art- och habitatdirektiv och är fridlyst inom EU (ArtDatabanken 2010). I
Sverige klassas fjärilen som sårbar (VU) på den nationella rödlistan (Gärdenfors, U.
(ed). 2010: 372). Arten är även utvald att ingå i Naturvårdsverkets satsning, Åtgärdsprogram
för hotade arter. Väddnätfjärilen var tidigare känd från 13 län i landet, idag finns den bara kvar i sju av dessa. Under slutet av 1990-talet och fram till 2007 har flera större inventeringar utförts i landet. Dessa visar att arten gått tillbaka kraftigt och att utbredningen är starkt fragmenterad. Tidigare levde fjärilen på ogödslade och extensivt nyttjade slåtter- och betesmarker i träda, en miljö som fort växer igen utan återkommande hävd. Betes- och slåttermarker har varit utsatta för omfattande igenplantering. Detta har gjort att fjärilen idag har trängts tillbaka till små områden som liknar dess ursprungliga miljö. Här har breda kraftledningsgator med regelbunden röjning räddat kvar arten men dessa ytor är ofta små och isolerade. Bortsett från Öland och Gotland så förekommer fjärilen på fastlandet idag främst i fuktiga avsnitt i breda kraftledningsgator med riklig förekomst av värdväxten ängsvädd. Även dessa ytor är sårbara eftersom väddnätfjärilen hotas av att sly växer upp. Utebliven eller
försenad röjning kan på några få säsonger slå ut en population av väddnätfjärilar på
en lokal.
I Gävleborgs län är arten idag med säkerhet funnen på åtta olika lokaler. Då inventeringarna
som redovisas i denna rapport startade år 2009 hade fjärilen påträffats
på fyra lokaler. Tre av dessa lokaler hittades under Göran Sjöbergs inventering av
fjärilen år 2002, lokalen vid Jugansbo var känd sen tidigare. Inventeringarna under
2009-2010 bekräftar att ytterligare fyra lokaler med väddnätfjäril finns i länet. I
denna rapport redovisas de åtgärdsplaner som tagits fram för varje område i samband
med inventeringarna, för att på bästa sett försöka säkra förekomsterna. Arbetet
med åtgärderna påbörjades år 2009 och rör sig om röjning av uppväxande sly på
lokalerna, insådd av ängsvädd, samtal och planering med kraftledningsägare samt
förberedelser för återutplantering.
Gävle: Länsstyrelsen , 2011. , p. 76