Målet med det här arbetet har varit att göra en enkel utvärdering av miljömålsarbetet i Gävleborgs kommuner och att

lyfta fram några goda exempel på hur man jobbar i de olika kommunerna. Utvärderingen bygger på telefonintervjuer med miljösamordnaren i respektive kommun och fokus har legat på arbetsprocessen, snarare än resultatet.

Sedan miljömålsarbetets början har det gjorts två större utvärderingar av kommunernas arbete med miljömålen.

Slutsatserna från dessa är bl.a. att miljöfrågorna har fått högre status och en större tyngd i och med arbetet med

miljömålen. Arbetet med de regionala och lokala miljömålen har också bidragit med en tydligare struktur än i det tidigare arbetet med Agenda 21. Å andra sidan tycks delaktigheten ha minskat, såväl inom kommunen som bland olika lokala aktörer och en bredare allmänhet. Miljömålsarbetet sker främst internt inom kommunens egen organisation. Arbetet med Agenda 21 var mer inriktat på social hållbarhet t.ex. demokratifrågor och folkhälsa och annat övergripande strategiskt utvecklingsarbete. I Gävleborgs län jobbar alla kommunerna på något sätt med

miljömålen men skillnaderna i arbetssätt och omfattning är stora. Fem kommuner har antagit egna kommunala miljömål och två kommuner har antagit enklare former av åtgärdsplaner. Fem av de sju kommuner som har lokala miljömål har även följt upp arbetet. Övriga två kommuner antog lokala miljömål under 2009. Energi- och klimatarbetet har fått stort genomslag i alla kommuner. Den främsta förklaringen är troligen att alla kommuner i hela landet fått statliga medel för att jobba med de frågorna Flera miljösamordnare har nämnt att miljömålen skulle behöva samordnas med kommunens övriga styrdokument. Utöver miljömålen bör det också finnas en mer övergripande miljöstrategi som tar upp hållbarhetsfrågor som inte täcks av miljömålen. Det kan till exempel gälla val av pensionsfonder eller hur stor andel ekologiska textilier som ska användas inom den kommunala verksamheten. Om det inte finns en sådan övergripande strategi är risken stor att miljöarbetet begränsas till traditionellt tillsyns- och naturvårdsarbete. En fråga som uppstått i efterhand är hur många av kommunerna

i länet som, precis som Gävle och Hudiksvall, har en politiskt tillsatt styrgrupp för den övergripande miljöpolitiken,

och hur detta arbete i så fall fungerar i praktiken. Om politikerna menar allvar med det miljöengagemang, som de

enligt miljösamordnarna uttrycker, borde det också finnas ett forum där frågorna diskuteras parallellt med andra strategiska frågor. Precis som i andra kommuner i landet tycks också en stor del av det utåtriktade arbetet ha försvunnit. Gävle kommun är ett tydligt undantag. Där har Agenda 21 arbetet ersatts med en hållbarhetsutvecklare.