Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008
Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Vattenekologer AB.
Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Vattenekologer AB.
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I augusti 2008 genomförde Sveriges Vattenekologer AB på uppdrag av Länsstyrelsen i

Gävleborgs län inventeringar av bottensamhällen i Axmar och Hilleviks-Trödjefjärden.

Uppdraget var en del av Länsstyrelsens arbete med marina naturmiljöer inom ramen för skydd

av natur.

 

Syftet med de marinbiologiska undersökningarna var att beskriva bottensamhällena i

undersökningsområdena. För Hilleviks-Trödjefjärden skulle även en bedömning av marina

naturvärden göras och sex vikar återbesökas för att kartera utbredningen av kransalgen

rödsträfse (Chara tomentosa).

 

Fältinventeringarna inkluderade linjetaxering och översiktliga transekter utförda av dykare.

Linjetaxering och inventering av översiktliga transekter beskriver bottenvegetationens

artsammansättning, täckningsgrad och djuputbredning. I samband med växtinventeringarna

insamlades även kvantitativa ramprover för att beskriva den växtassocierade makrofaunans

artsammansättning. De sex grunda vikarna inventerades med snorkling.

 

Växtligheten på sandbanken i Axmar utgjordes främst av kransalger, men även kärlväxter och

makroalger förekom. Sand var den dominerande bottentypen. Makroalgsamhällena på stenar

och block inkluderade blåstång, både smal- och bredbålig variant. Generellt täckte

växtligheten ca 50 % av bottnarna ned till 3-4 m djup även om kransalgerna kunde bilda

heltäckande ängar. Under 4-5 m djup var sandbottnarna kala.

 

På de hårda bottnarna i Axmars skärgård fanns relativt artrika makroalgsamhällen som dock

dominerades av fintrådiga alger. Blåstång observerades som djupast på 6,9 m men endast

enstaka eller spridda blåstångsruskor förekom, inte de kraftiga samhällen som bildar ett

tångbälte. På sandbanken förklaras detta av brist på lämpligt substrat. På de tre transekterna i

skärgården fanns hårdbotten tillgängligt, vilket tyder på en negativ påverkan i området,

möjligtvis från pappersmassafabrikerna i Norrsundet och Vallvik. Andra inventeringar som

gjorts i områden närmare både Norrsundet och Vallvik visar emellertid större djuputbredning

och högre täckningsgrader av blåstång.

 

Sammantaget bedömdes Hilleviks-Trödjefjärdens undersökningsområde ha ett mycket högt

naturvärde. Området har varierande vågexponering och många olika bottentyper vilket skapar

en omväxlande vegetation. Både makroalgsamhällena och kärlväxtsamhällena var generellt

artrika och hade stor täckningsgrad. Blåstångens djuputbredning var stor (9 m) och den var

bältesbildande även om det generellt rörde sig om relativt glesa samhällen (ca 50 %

yttäckning). Området var relativt orört och oexploaterat. De grunda vegetationsklädda

bottnarna inkluderade blåstångsbälten, frodiga kärlväxtsamhällen och täta kransalgsbestånd,

vilka utgör viktiga habitat och födosöksområden för kräftdjur, snäckor, fiskar och sjöfåglar.

Blåstång förekom framförallt i det mer vågexponerade delområdet A som också bedömdes ha

mycket höga naturvärden. Även delområde C, som bland annat hade särskilt artrika

växtsamhällen på mjuk- och sandbottnar bedömdes ha mycket höga naturvärden. De tre

övriga delområdena B, D och E bedömdes ha höga naturvärden.

 

Återbesöken i de sex grunda vikarna visade liknande utbredning av kransalgen rödsträfse

jämfört med den senaste inventeringen år 2000. Rödsträfse förekom dessutom i den sjätte

viken, där den inte tidigare observerats. Generellt observerades fler arter vid årets inventering

än vad som beskrivits tidigare, vilket kan förklaras av att tidigare undersökningar delvis haft

ett annat syfte.

Place, publisher, year, edition, pages
2011. , p. 94
Series
Rapport / Länsstyrelsen Gävleborg, ISSN 0284-5954 ; 2011:3
Keywords [sv]
Marinbiologi, kust, hav, Axmar, Hillevik, Trödjefjärden
National Category
Environmental Sciences Ecology
Research subject
Environmental Objectives, A Balanced Marine Environ­ment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos; Finance, Regional; Miljöövervakning, Coast and sea; Coast and sea, Utredningar, analys och infrastruktur
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-7120OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-7120DiVA, id: diva2:1130019
Note

Axmar, Hillevik,Trödjefjärden

Available from: 2017-08-08 Created: 2017-08-08 Last updated: 2017-08-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2119 kB)190 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2119 kBChecksum SHA-512
a917e347a01650737b6e3020fa6e2a241ec751df0c7b00c4bef8c348ab9a162cebca98724e781ea1cf426d4f5f79c293be069ff0e5b1c2ab18e2a82e6bdcdd80
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Länsstyrelsen Gävleborg
Environmental SciencesEcology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 190 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 178 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf