I augusti 2008 genomförde Sveriges Vattenekologer AB på uppdrag av Länsstyrelsen i
Gävleborgs län inventeringar av bottensamhällen i Axmar och Hilleviks-Trödjefjärden.
Uppdraget var en del av Länsstyrelsens arbete med marina naturmiljöer inom ramen för skydd
av natur.
Syftet med de marinbiologiska undersökningarna var att beskriva bottensamhällena i
undersökningsområdena. För Hilleviks-Trödjefjärden skulle även en bedömning av marina
naturvärden göras och sex vikar återbesökas för att kartera utbredningen av kransalgen
rödsträfse (Chara tomentosa).
Fältinventeringarna inkluderade linjetaxering och översiktliga transekter utförda av dykare.
Linjetaxering och inventering av översiktliga transekter beskriver bottenvegetationens
artsammansättning, täckningsgrad och djuputbredning. I samband med växtinventeringarna
insamlades även kvantitativa ramprover för att beskriva den växtassocierade makrofaunans
artsammansättning. De sex grunda vikarna inventerades med snorkling.
Växtligheten på sandbanken i Axmar utgjordes främst av kransalger, men även kärlväxter och
makroalger förekom. Sand var den dominerande bottentypen. Makroalgsamhällena på stenar
och block inkluderade blåstång, både smal- och bredbålig variant. Generellt täckte
växtligheten ca 50 % av bottnarna ned till 3-4 m djup även om kransalgerna kunde bilda
heltäckande ängar. Under 4-5 m djup var sandbottnarna kala.
På de hårda bottnarna i Axmars skärgård fanns relativt artrika makroalgsamhällen som dock
dominerades av fintrådiga alger. Blåstång observerades som djupast på 6,9 m men endast
enstaka eller spridda blåstångsruskor förekom, inte de kraftiga samhällen som bildar ett
tångbälte. På sandbanken förklaras detta av brist på lämpligt substrat. På de tre transekterna i
skärgården fanns hårdbotten tillgängligt, vilket tyder på en negativ påverkan i området,
möjligtvis från pappersmassafabrikerna i Norrsundet och Vallvik. Andra inventeringar som
gjorts i områden närmare både Norrsundet och Vallvik visar emellertid större djuputbredning
och högre täckningsgrader av blåstång.
Sammantaget bedömdes Hilleviks-Trödjefjärdens undersökningsområde ha ett mycket högt
naturvärde. Området har varierande vågexponering och många olika bottentyper vilket skapar
en omväxlande vegetation. Både makroalgsamhällena och kärlväxtsamhällena var generellt
artrika och hade stor täckningsgrad. Blåstångens djuputbredning var stor (9 m) och den var
bältesbildande även om det generellt rörde sig om relativt glesa samhällen (ca 50 %
yttäckning). Området var relativt orört och oexploaterat. De grunda vegetationsklädda
bottnarna inkluderade blåstångsbälten, frodiga kärlväxtsamhällen och täta kransalgsbestånd,
vilka utgör viktiga habitat och födosöksområden för kräftdjur, snäckor, fiskar och sjöfåglar.
Blåstång förekom framförallt i det mer vågexponerade delområdet A som också bedömdes ha
mycket höga naturvärden. Även delområde C, som bland annat hade särskilt artrika
växtsamhällen på mjuk- och sandbottnar bedömdes ha mycket höga naturvärden. De tre
övriga delområdena B, D och E bedömdes ha höga naturvärden.
Återbesöken i de sex grunda vikarna visade liknande utbredning av kransalgen rödsträfse
jämfört med den senaste inventeringen år 2000. Rödsträfse förekom dessutom i den sjätte
viken, där den inte tidigare observerats. Generellt observerades fler arter vid årets inventering
än vad som beskrivits tidigare, vilket kan förklaras av att tidigare undersökningar delvis haft
ett annat syfte.
2011. , p. 94