Fem naturreservat i Hälsingland inspekterades årligen 2012-2015 med avseende på

granbarkborre i vindfällen och angrepp på stående träd sedan stormen Dagmar drabbat

södra Norrland i december 2011. Även omgivande äldre granskog inom ungefär en km

utanför naturreservaten inspekterades. Alla vindfällen lämnades orörda kvar i

naturreservaten utom i ett (Gussjövallsberget) där man 2012 och 2013 manuellt barkade en

del vindfällen med granbarkborre som låg i anslutning till kvarvarande granskog.

Granbarkborren förökade sig i fallna granar under 2012 och 2013 i reservaten, därefter var

vindfällena alltför gamla för granbarkborren som behöver färsk bark. Det var stora

skillnader mellan reservaten i andelen utnyttjade vindfällen (från 5 till 89%). Vid

Gussjövallsberget sänktes andelen tack vare barkningen men stora arealer med vindfällen

förblev ändå obehandlade. Under 2013 och 2014 noterades en del angrepp på stående

granskog inom naturreservaten nära ytorna med vindfällen, men antalet döda träd var lågt

(från 0 till 114 per reservat). Utanför reservaten kunde inga angrepp med koppling till

vindfällen efter Dagmar noteras.

En ny storm i december 2013 (stormen Ivar) i södra Norrland resulterade i nya mängder

vindfällen över stora områden, dock ej i de fem naturreservaten som bara påverkades

marginellt. I både Medelpad och norra Hälsingland förblev många granvindfällen inte

omhändertagna, och granbarkborren hade god förökningsframgång under sommaren 2014.

Inför 2015 uppskattade Skogsstyrelsen att nivån granbarkborre i norra Gävleborg var ca nio

gånger högre jämfört med 2013. Denna allmänna ökning av granbarkborre i

skogslandskapet avspeglades i flera av naturreservaten med förnyade angrepp sommaren

2015. Angreppen underlättades troligen av att naturreservatens granskog var gammal och

därmed känslig för insektsangrepp. Främst påverkades Gussjövallsberget, Taskberget och

Boda, men Svartviksberget kom lindrigt undan och Sillerberget påverkades knappt alls.

Inom ett av reservaten (Gussjövallsberget) gjordes en fördjupad insektsinventering. Ungefär

240 skalbaggsarter noterades, varav åtta rödlistade och 18 tidigare rödlistade arter. Ett 30-

tal kan betraktas som signalarter för skyddsvärd boreal skog. De är knutna till döda barreller

lövträd i olika nedbrytningsstadier, och är därmed mycket gynnade under många år

framöver. Detsamma gäller troligen vedinsektsfaunan i övriga fyra reservat. Dessutom

främjas lövföryngringen tack vare utglesningen av äldre gran och att brötar med fallna träd

hindrar älgens bete av unga lövträd. Därmed kommer flera av naturreservaten, särskilt

Gussjövallsberget och Taskberget, att radikalt ändra karaktär från äldre, skuggig granskog

till en lövrik och varierad blandskog med mera asp, björk, rönn och sälg