Sammanfattning
Arbetet med förorenade områden är ett led i arbetet med att uppnå miljömålet ”Giftfri
miljö”. Inventering av förorenade områden utgör ett prioriteringsunderlag inför det fortsatta
arbetet med att undersöka och vid behov åtgärda förorenade områden. Miljöproblematiken i
samband med tjärfabriker består generellt i att tjära och tjärämnen har släppts ut i
närliggande vattendrag. Tjäran kan sedan ligga kvar i sediment under väldigt lång tid. Runt
fabrikerna finns ofta kolrester i marken som kan innehålla polycykliska aromatiska kolväten
(PAH).
Inventeringen av tjärfabriker har huvudsakligen pågått under 2008 och 2009. Områdena har
riskklassats i enlighet med Naturvårdsverkets ”Metodik för inventering av förorenade
områden” (MIFO). Totalt har 36 tjärfabriker identifierats, varav 33 har riskklassats med
följande resultat:
Riskklass 1 (mycket stor risk) 0 områden
Riskklass 2 (stor risk) 12 områden
Riskklass 3 (måttlig risk) 11 områden
Riskklass 4 (liten/ingen risk) 10 områden
Därutöver har ytterligare sju områden där det förekommit tjärtillverkning, men även kan ha
förekommit annan verksamhet, inventerats och riskklassats sedan tidigare. Resultatet av
detta arbete är ett av skälen till att branschen tjärtillverkning prioriterats för inventering i
länet:
Riskklass 1 (mycket stor risk) 2 områden
Riskklass 2 (stor risk) 3 områden
Riskklass 3 (måttlig risk) 2 områden
Riskklass 4 (liten/ingen risk) -
Flest inventerade tjärfabriker finns i Ovanåkers kommun. Här återfinns Räkåfors tjärfabrik i
riskklass 2 som finns med bland de 30 högst prioriterade förorenade områdena i länet.
Arbetet har också visat att det funnits ytterligare ca 40 namngivna tjärfabriker i länet. Det
har dock inte varit möjligt att lokalisera dessa geografiskt.
En viktig del vid inventeringen av tjärfabriker har varit fältbesöken. I fält bedömdes bland
annat förekomsten av synliga föroreningar, troliga utsläppspunkter och förorenade sediment
där det varit möjligt. Vid platsbesöken har stickspjut använts för att se hur det ser ut under
markytan. För att kunna göra en riskbedömning enligt MIFO uppskattades bland annat
markens genomsläpplighet, avståndet till skyddsobjekt som recipienter, bostäder och
vattentäkter.
2010. , p. 44