Av de tre undersökta sjöarna har uppenbarligen Ålsjön de bästa betingelserna för bottenlevande organismer. Miljö är här rik och omväxlande, med frodig vegetation och god vattenkvalitet. Faunan är följaktligen riklig och varierande. Detta gäller framför allt i kransalgmattan, som täcker botten på deområden. Som den vattenöverståndande vegetationen ännu inte invaderat.

Ålsjön har således en mycket hög produktion av bottenlevande organismer, vilket abundanstal och biomassa antyder, detta säkerligen beroende på det låga predationstrycket från S K bentofaga fiskar, dvs sådana som lever på bottenfaunan.

En vattenståndshöjning och i samband därmed en försiktig vegetationsröjning (i samråd med lämplig expertis) skulle ytterligare öka betingelserna för bottenfaunan och därmed också för ett ökat bestånd av fiskar. Kunde dessutom syrgasförhållandena förbättras, genom t ex snabbare vatten omsättning, skulle betingelserna för ett rikare djurliv i sjön ytterligare och risken för eventuell fiskdöd på grund av syrebrist under stagnationsperioderna elimineras.

 En vattenståndshöjning kan knappast förväntas påverka betingelserna för någon väsentlig ökning av bottsnorganisrnerna eller fiskarna.

Mårdängssjön befinner sig uppenbarligen i slutskedet son sjö betraktad och igenväxningen går nu allt snabbare. Trots i övrigt goda betingelser beträffande vegetation, vattenkvalitet och syrgas visar sig bottenfaunan, åtminstone på vissa lokaler, vara relativt fattig. De bästa betingelserna finns på de bottnar som täckas av submers vegetation av vattenmosa. Följdverkningarna av en eventuell vattanståndshöjning i Mårdängssjön är svåra att överblicka. Men om en sådan åtgärd kommer till stånd, bör den kompletteras med en omfattande behandling av de stora och täta bestånden av Phragmites och Scirpus. Inte bara vegetationsröjning utan också någon form av bearbetning av de mycket kraftiga rotmattorna.